På andra varvet

På ett återbrukscenter i Barcelona får trasiga byxor, kaffemaskiner och cyklar ett nytt liv. Gratis tillgång till reparationsverkstad, handledare och workshops räddar 1,5 ton prylar från soptippen varje månad. Ett likartat uppvaknande sker i Sverige.

Text Fatima Grönblad
Foto Ida Jansson
30 november 2016

Det är en vanlig vardagseftermiddag på Millor que nou. Full aktivitet råder i de olika verkstäderna. I snickeriet skrapar Ana Cit enträget på en trädgårdssoffa i flätad rotting. Hon hittade den slängd på gatan och nu vill hon få bort gamla avlagringar. En bekant be- rättade om återbrukscentret och hon bestämde sig för att ta sig dit.
– Sätet var alldeles vitt, jag antar att det hade missfärgats av solen. Jag fick tips av handledaren här att rengöra det med en pasta gjord på bland annat olivolja. Nu håller jag på att skrapa karmarna.

Vill du läsa hela artikeln?

Just nu får du tillgång till hela vår nya sajt helt gratis. Allt vi behöver är din e-postadress.


José Luis Arroyo besöker Millor que nou, »Bättre än nytt«, för att laga cykeln.

Nu när hon upptäckt Millor que nou, tror Ana Cit att hon kommer tillbaka.
– Jag har flera grejer hemma som jag vill ta med och reparera. Jag vill inte slänga dem längre.

Vid ett arbetsbord intill håller Maria Saez på att omvandla en vinlåda i trä till besticklåda.
– Jag bad om att få vinlådan i min lokala butik. Nu ska jag sätta in mellanväggar, för att göra plats för gafflar, skedar och knivar. Sedan ska jag måla den.

Maria bor i kvarteret. Hon gick förbi Millor que nou flera gånger innan hon vågade sig in. Men sedan den dagen är återbrukscentret som ett andra hem.

Hon tar fram telefonen och visar bilder på några av de saker som hon har tillverkat: En ryggsäck av ett par gamla jeans som blev för trånga när hon gick upp i vikt. En leksaksorm av avlagda strumpor.
– Det är som terapi för mig. Det är så lugn och avslappnad stämning här, och jag gillar att man kan greja med sina egna projekt, säger hon.

På Millor que nou erbjuds dagligen workshops kring specifika teman. Det kan handla om hur man klär om en möbel, hur ett par byxor kan förvandlas till en kjol eller hur man underhåller sin dator för att den ska hålla länge. Workshoputbudet styrs av vad besökarna frågar efter och fungerar som ett komplement till övrig verksamhet. Om många till exempel tycker att det är svårt att reparera cykelbromsar, kan personalen skapa ett workshoptillfälle kring det.

Evelia Díez deltar i en el-workshop.

Just dagens workshop syftar till att ge grundkunskaper i hur man reparerar elektronik. Deltagarna slår sig ner runt det stora bordet i föreläsningsrummet där handledaren Gabriel Martínez har förberett genom att duka fram verktyg och apparater.

Gabriel inleder med lite ellära om hur en elektrisk krets fungerar och vilka som är de vanligaste komponenterna. Sedan skickar han runt några användbara verktyg – tänger, en lödpenna, förstoringsglas. Och så en uppsättning med utbytbara skruvmejselhuvuden.
– Jag har sett mängder av olika skruvar genom åren. Företagen utformar dem så att det inte ska gå att ta isär produkterna. Men vi är smartare! säger han med ett skratt.

Sedan är det dags för alla att få testa själva. Deltagarna ger sig ivrigt i kast med lödkolvar, elmätare och kabelskalare.

En av dem är Nadia Bustorff. Hon berättar att hon är på väg att flytta till Portugal, där hon ska bo med sin pojkvän i en husvagn som ännu saknar el.
– Jag kan ingenting om det här, så det är jättenyttigt för mig. Vi har ju tänkt fixa solcellspaneler på husvagnen för att producera egen el.

Millor que nou öppnade 2009 och drivs av Área Metropolitana de Barcelona, AMB, ett kommunförbund som utgörs av 36 kommuner. Namnet betyder »bättre än nytt« på katalanska. Besökarna erbjuds gratis tillgång till cykelverkstad, snickeri, en textilateljé och ett rum för att reparera datorer och småelektronik. Dessutom går det att få rådgivning från någon av de anställda handledarna.

Jag kan ingenting om det här, så det är jättenyttigt för mig. Vi har ju tänkt fixa solcellspaneler på husvagnen för att producera egen el.

Enligt Albert Torras, chef för avdelningen för avfallsförebyggande arbete, är huvudsyftet att minska mängden avfall. På längre sikt hoppas man även kunna bidra till en attitydförändring bland Barcelonaborna: Att föremål ska värderas högre, och att det blir självklart att stanna upp och tänka till innan man slänger något.
– Vi vill föreslå ett nytt förhållningssätt, som motvikt till att använda saker bara en gång och sedan kasta dem.

Albert Torras beskriver det som att man vill bidra till att återuppliva kunskap som fanns inom familjerna förr.
– Tidigare fanns det alltid någon, kanske en farmor eller en morbror, som kunde reparera det som gick sönder. Idag ser den sociala strukturen annorlunda ut. Familjerna är utspridda – och det är inte längre självklart att en ung person vet hur man syr i en knapp eller lägger upp ett par byxor. Vi vill kompensera för det.

Sara Hernandez klär om en stol.

Allt som kommer in till Millor que nou vägs på en våg vid entrén. Enligt Albert Torras är reparationsåtgärderna framgångsrika för ungefär tre fjärdedelar av de föremål som kommer in. Det innebär att prylar motsvarande 1,5 ton räddas från soporna varje månad.

Och Barcelonaborna verkar gilla verksamheten. Antalet besökare ökar hela tiden, och många har blivit stammisar.
– Aktiviteterna skapar en känsla av gemenskap. Man lär känna och hjälper varandra, säger Albert Torras.

Många blir dessutom överraskade när de upptäcker hur lätt det kan vara att reparera prylar och apparater, menar han.
– Om bara någon hjälper dig att avgöra vad som är problemet är det mesta relativt enkelt att lösa. Till exempel brukar Nespressomaskiner få problem i vårt område för att vattnet är så kalkrikt. Men om man häller vinäger i omloppet så löser det upp avlagringarna och så fungerar de igen.

Även i Sverige växer intresset för att fler ska satsa på tillvaratagande och reparationer – inte minst diskuteras olika styrmedel för att fler ska köpa sådana tjänster. Exempelvis lade regeringen i höstbudgeten ett förslag om halvering av momsen på reparationer av cyklar, kläder, lädervaror, textilier och skor – från 25 procent till 12 procent. Om riksdagen stödjer förslaget, kan det tidigast införas 1 januari 2017.

På återbrukscentret i Barcelona finns cykelverkstad, snickeri, textilateljé och rum för reparationer av datorer och elföremål. Sju timmar per dag, sex dagar i veckan har besökare gratis tillgång till arbetsbord, verktyg och maskiner. Dessutom går det att få rådgivning från anställda handledare. I dagsläget finns filialer på fyra mindre orter i regionen, och fram till 2020 har den politiska ledningen som mål att starta ytterligare sex verkstäder i och runtomkring staden.

I likhet med Millor que nou i Barcelona finns på flera håll också lokalt organiserade verksamheter med syfte att inspirera folk att ta reparationsverktygen i egen hand. Syftet är att förhindra att föremål tappar funktion och status, och förvandlas till avfall.
Exempelvis har Lunds renhållningsverk och bostadsbolaget LKF tillsammans med kommunens miljöstrategiska enhet öppnat centret Fixa till: En före detta livsmedelsbutik i bostadsområdet Linero ger sedan i april rum åt en kombinerad bytesbutik och verkstad, där besökarna bland annat kan slipa, borra, måla och sy.
– Att slipa ett bord och göra det snyggt är ju inte precis något man gör i sitt vardagsrum om man bor i lägenhet, säger Lena Wallin, kommunikatör på Lunds renhållningsverk.

Då och då erbjuds även föreläsningar och workshops som ger fördjupad kunskap. Det kan exempelvis handla om miljöpåverkan från textilproduktion eller om hur man själv kan laga sin mobiltelefon.

För att lyckas motivera många till en mindre resurskrävande livsstil räcker inte faktabaserade argument om miljö eller ekonomi, resonerar Lena Wallin. Vårt sätt att se på materialen och föremålen vi omger oss med måste förändras. Och det behöver kännas kul och fräscht att ta hand om sina grejer.

Därför har man medvetet valt att inte placera reparationsverkstaden i anslutning till någon återvinningscentral. Och att anställa två unga och kreativa industridesigners som handledare.
– Vi vill höja statusen på materialen, så att man inte ser dem som något icke önskvärt som man vill bli av med. Och vi vill lyfta fram att det är roligt, att det här är en plats där du kan vara kreativ och personlig.

Ett annat exempel är återbruksgallerian Re:Tuna i Eskilstuna, med ett antal butiker som säljer second hand och remake. Enligt Anna Bergström, centrumledare, funderar man på att även erbjuda reparationsverkstäder för allmänheten. Utmaningen är att hitta en affärsmodell som bär sig ekonomiskt. Anna Bergström berättar att man bland annat bollat med idéer om att hyra ut verkstäder, eller hålla kurser som man tar betalt för.
Även om den snabba konsumtionskulturen är stark uppfattar Anna Bergström att gör-det-själv-intresset växer, och med den också ett ökande engagemang för processerna bakom. På sikt är hon övertygad om att gemensamma reparationsverkstäder kommer sprida sig.
– Om 10–15 år tror jag att det kommer att finnas en verkstad i varje bostadshus, precis som det finns tvättstugor idag. Jag tror att det skulle ha stor betydelse för verklig omställning. Idag gör man sig av med något för att en knapp har lossnat.

30 november 2016

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy