* 6 av 10 svenskar har det senaste året slängt minst en möbel eller heminredningspryl. Endast 9 procent försökte sälja eller ge bort föremålen först. Källa: Sifoundersökning beställd av auktionshuset Bukowskis
Skräpsiffror
Hej!
Vill du läsa hela artikeln?
Köp prenumeration här
* 7,5 kilo kläder hamnar i genomsnittssvenskens hushållssopor varje år. Mer än hälften av plaggen, runt 60 procent, är hela och högst användbara. Källa: Svenska miljöemissionsdata
* 28 kilo fullt ätbar mat dumpas varje år i medelsvenskens sopor. 26 kilo ätbar mat och dryck hälls dessutom årligen ut
i slasken av snittsvensken. Källa: Statistiska centralbyrån
* 41,8 miljoner ton vägde den globala mängden elektronikavfall år 2014. Sett till elskrot per capita, är det nord- och västeuropeer som producerar mest. Varje år exporteras dessutom 400000 ton elavfall olagligen från EU. Det hamnar ofta på hälsofarliga, öppna soptippar, bland annat i Kina och Ghana. Där jobbar inte sällan barn – oftast helt oskyddade. Elavfallet förgiftar också vatten och närmiljö. Källa: Swedwatch
* 10 procent av den globala och ökande plastkonsumtionen beräknas bli skräp i haven. Enbart på den bohuslänska kusten spolas 8000 kubikmeter avfall upp varje år. Men uppskattningsvis är det enbart 15 procent av skräpet som strandar på land, resten blir kvar i vattnet och på havsbotten. Källa: Håll Sverige rent
* 200 — 500 år tar det för naturen att bryta ner en ölburk av aluminium. Varje år används i Sverige 50 000 ton metallförpackningar i aluminium och stål. Metallen kan återvinnas gång på gång. En läskburk som tillverkas av återvunnet aluminium slukar bara fem procent av den energi som krävts för att göra samma burk av nytt råmaterial. Källa: Håll Sverige rent
* 5 kronor kanske en matkasse av plast kommer att kosta i framtiden om Naturvårdsverkets förslag går igenom. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur vi år 2050 kan ha en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år i Sverige. Idag använder genomsnittssvensken fler än dubbelt så många plastbärkassar årligen. Källa: Naturvårdsverket