Sol ute, sol inne

Nya fönster är inte alltid bättre än gamla. Även riktigt skruttiga varianter kan göras i ordning. Det säger Fanny Allbäck, som renoverat 4000 fönsterbågar.

Text Jonatan Malm
Foto Fredrik Jalhed
28 februari 2022

Fönsterhantverk är lite som slöjd. Det går på tvärs mot skrånas gamla uppdelningar i professioner. För att tillverka ett fönster, eller renovera ett för den delen, räcker det inte med att behärska ett enstaka materialområde. Du behöver kunskap om trä och snickeri, du ska kunna skära glas och kitta, du måste måla så att färgen sitter och dessutom veta en del om järnbeslag och rostskydd. Allt det här för att kunna åstadkomma det både intrikata och i grunden väldigt lyxiga byggnadselement som släpper in sol men motar kyla.

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Endast betalande prenumeranter kan läsa allt på Hemslöjd.se
Läs mer om hur detta fungerar här.
Logga in, skapa konto eller köp din prenumeration nedan...
Redan prenumerant?



Köp prenumeration
Nya fönster är inte alltid bättre än gamla. Även riktigt skruttiga varianter kan göras i ordning. Det säger Fanny Allbäck, som renoverat 4000 fönsterbågar.

Fanny Allbäck är 26 år och har renoverat omkring 4000 fönsterbågar. Hon tycker uppenbarligen att det är kul, för utöver att renovera och tillverka fönster på heltid, har hon valt att bygga ett nytt trähus från grunden till sig och sin kille, med 144 fönsterbågar av 1700-talsmodell och med blåst glas i ytterbågarna. Karmarna sitter på plats, resten blir ett vinterpyssel.

Äldre fönstermodeller har sina poänger, förklarar hon.
– Om solen lyser in genom blåsta glas studsar ljuset i ojämnheterna 
så att det sprids. Att bågarna är smäckra med sina dimensioner och profiler gör också stor skillnad mot de moderna glaspaketen, som är så tunga att både bågar och karmar måste vara väldigt kraftiga.

Hon berättar om ett större jobb 
i Göteborg nyligen, där de fönster som sattes in på 1980-talet hade börjat ruttna och där isolerglaspaketen riskerade att trilla ner på folk fem våningar under. Men ritningarna på originalfönstren från tiden före isolerglasen fanns kvar, så det var en enkel match att tillverka nya och få dem på plats. Jämförande fotografier från före och efter visar att förändringen skapade rum som, till skillnad mot tidigare, badade i ljus. Inte helt oviktigt i staden, där himlen krymper av höga hus runtomkring, påpekar Fanny Allbäck.

Att hon har en för sin ålder överraskande pondus inom fönsterfältet, har naturliga orsaker. Fanny och lillebror Max är den tredje generationen i en fönsterhantverkardynasti. Faderns farbror och ingifta faster startade på 1980-talet banbrytande utbildningar i fönsterhantverk och började producera rena linoljeprodukter.

Det syntes att inget underhåll var gjort, så det var ändå ett väldigt bra 
betyg!

På en av kurserna träffades Fanny och Max föräldrar, som sedan dess renoverat omkring 40 000 fönster tillsammans. Deras barn har alltså vuxit upp på verkstadsgolvet, och är numera delägare i aktiebolaget Scandinavian Window Craft. Vi kan alltså tala om 
traderade erfarenheter på 40 år åtminstone, om man inte räknar med det som fönstren från tidigare sekler själva förmedlar.

Nyligen var Fanny och pappa Pär-Anders Allbäck vid norska kusten för att underhålla fönster som han och mamma Ann Janette renoverat 27 år tidigare.
– Fönstren på sydfasaden hade tagit lite stryk under åren, de vette ju mot havet. Men det syntes att inget underhåll var gjort, så det var ändå ett väldigt bra betyg! Vi kittade om där det behövdes och målade, det tog två dagar, säger Fanny.

Att renovera en fönsterbåge innebär omkring 30 olika arbetsmoment, och vart och ett av dem kan göras på flera sätt, 
konstaterar Fanny 
Allbäck.

Deras kund hade blivit utskrattad av sin granne 27 år tidigare, när han hade valt att lägga sina slantar på att renovera gamla fönster istället för att göra som grannen, det vill säga att byta till moderna.
– Men nu var det vår kund som kunde skratta tillbaka, för medan han fick lägga en väldigt liten slant på renovering fick grannen byta samtliga fönster igen, till hög kostnad, påpekar Fanny.

Nu kanske läsare som kämpat med gamla fönster höjer ögonbrynen eftersom egna erfarenheter talar om betydligt tätare underhållsintervall än 27 år för att linoljekitt ska sitta kvar. Även vid en snabb sökning på nätet står det snarare om ommålning efter några år – och omkittning efter kanske tio. Men Fanny Allbäck menar att det avgörande här är att bygga upp en skyddande film av linoljefärg.

Måla omedelbart efter kittning, uppmanar hon, i alla fall samma dag. Det har med oxideringsprocesser att göra; ett härdat och tätt färgskikt längst ut och ett mjukt kitt i syrefattig miljö mot glaset. Färgen måste också strykas någon millimeter ut på glaset för att kittet ska vara helt inneslutet. Familjen Allbäck målar yvigt utanför och när färgen är torr tas det överflödiga väck med ett extra mjukt rakblad.

Hela kvartetten kan alla hantverksmoment, men alla har också sina specialiteter. Just att måla med linoljefärg på det mjuka kittet – flödiga strykningar utan att skada de distinkta hörnen – nämner Fanny som en av sina paradgrenar.

Ofrånkomligt när ämnet fönster ska behandlas är trävirket. Låt oss tala om det. Allbäckarna köper allt sitt virke från Ansgarius Svensson i Småland. Här tar man fasta på den i gammal litteratur beryktade »kalmarfuran«, som en gång i tiden beställdes av byggherrar till de mest utsatta konstruktionerna i hus på de brittiska öarna och kontinenten. Det handlar inte bara om att välja rotstockar på mogna träd som avverkats på vintern, utan faktiskt om att välja bestånd i och i närheten av Småland.

Fanny förklarar varför:
– I den här delen av Skandinavien där vintrarna inte är lika kalla och långa bildar tallen höga halter av kåda; det verksamma ämnet heter pinosylvin. Det är en naturlig fungicid som skapas för att slå tillbaka de svampangrepp som följer av ett mildare klimat. Så norrlandsfuru i all ära, den är bra, men inte till fönster! I alla fall inte här nere på sydligare breddgrader.

Det viktiga är att virket är tungt av hartser, om det är tätvuxet eller mera frodvuxet har mindre betydelse. Allbäcks matchar också virkets karaktär mot det gamla, när de gör lagningar av befintliga bågar. Den nya träbiten ska ha ungefär lika många årsringar som den tidigare. Årsringarna måste också ha samma riktning; stående, liggande – glad mun eller ledsen. Om man inte tar hänsyn till det, blir rörelserna större, och glipor kan komma att uppstå. Små rörelser i virket blir det förresten alltid, därför väljs ett D3-klassat vitlim som följer med i svängarna och klarar fukt bra. Polyuretanlim är inte bara giftigt, utan också alltför stumt.

Ofta behöver mindre av en fönsterbåge bytas ut än man kan tro. Så länge skadorna inte överskrider fyrtio procent, väljer familjen Allbäck att laga med nya trädelar istället för att förnya allt. Men om de ändå förnyar rubbet, tillverkar de bågar som ser ut som de gamla. Helt nya blir det också när kunder som köpt gamla hus vars originalfönster bytts ut mot moderna på 1970- eller 80-talet – fönster som påverkat husets karaktär mycket – nu vill byta tillbaka till ursprunglig vara.

Vände man på bågen trillade glasen ur. Så det var ju helt klart dags att renovera dem. Men virket 
var helt friskt!

Så till den eviga diskussionsfrågan i fönsterbubblan:

När ska man byta till moderna fönster?

Enligt Fanny Allbäck ligger envisa reklamkampanjer bakom allt slentrianmässigt bytande av fungerande fönster. Energivinsten i jämförelse mellan moderna fönster och väl tätade enkelfönster med innerbågar är så pass liten att kostnaden inte betalar sig på många decennier, menar hon. Och om man dessutom räknar in hela livscykeln på alla ingående material blir det än svårare att försvara ett byte, hävdar Fanny. Fönster från före 1950 är generellt sett av mycket hög kvalitet, och ytterst sällan så dåliga som folk tror.

Hon ger ett exempel från en av många kurser som familjen hållit:
– En yngre kvinna var superstressad över att det lossnat en liten kittbit i en av sina bågar, och trodde det var panik om huset skulle räddas. En annan dam hade nyss blivit pensionär, och njöt av att äntligen ta sig tid att ta hand om sina gamla fönster. Det fanns ingen färg alls kvar på dem, inget kitt och knappt några stift heller! Vände man på bågen trillade glasen ur. Så det var ju helt klart dags att renovera dem. Men virket var helt friskt!

Det finns alltså inte ett enda svar på frågan om hur fönster bäst tas om hand. Fanny Allbäck påpekar att bedömningar måste göras från fall till fall. Att renovera en fönsterbåge innebär omkring 30 olika arbetsmoment, och vart och ett av dem kan göras på flera olika sätt. Gör bara det nödvändigaste, tipsar hon och avslutar med en grundregel så fin som någon:
– Målsättningen är att göra framtida underhåll så enkelt som möjligt. Annars blir det inte gjort!

28 februari 2022

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Lappa och laga med Hemslöjd

Följ @hemslojd på Instagram