Vad örat har att säga

Text Malin Vessby
Foto Thron Ullberg
16 augusti 2021

Längre fram i det här numret talar filosofen Jonna Bornemark om »kroppens, sinnenas och känslans kunskap«. Hon syftar på det vetande och de insikter som man inte främst kan läsa sig till, utan får erövra på andra vis. Genom att göra, kanske, och traggla. Genom att öva sig på handgrepp och utmana sitt omdöme. Genom att ta hjälp av all den information som sinnena kan erbjuda.

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Prenumerera! Då får du tillgång till alla våra artiklar på hemslojd.se. Väljer du pappersprenumeration ingår digital läsning!

Köp prenumeration här
Redan prenumerant?

Problem att logga in? Läs mer här.

Slöjden är rik på sådan kunskap.

När jag besöker verkstäder ibland, och slöjdare beskriver hur de jobbar och hur de vet att ett tillverkningsmoment är färdigt och att det är dags att gå över till nästa, refererar de nästan alltid till sinnliga upplevelser. Hur något låter, känns, doftar.

Precis det gjorde till exempel garvaren Linda Maasing i förra numret. När hon kom in på hur hon jobbar med att omvandla hudar till läder, pratade hon om att klämma, lukta och smaka.

Dessutom gav hon ett exempel: »Om det är tillräckligt med garvsyror i vattnet när du smakar på det, drar munnen ihop sig som vid starkt kaffe.

Själv var jag i keramikverkstaden häromkvällen. Jag skulle bara beskicka ett par krukor, svarva av undersidorna före torkning, och la därför en hand mot kärlväggarna för att ta reda på om det var läge att börja. En av dem var perfekt läderhård, sval men inte uppenbart fuktig och helt klart stadig nog att ta sig an. En annan skulle behöva avvakta ett tag till i friska luften, och torka lite mer.

En ynka hands lätta tryck mot ytan berättade det.

När krukorna sedan snurrade upp och ner på drejskivan för att få snyggare undersidor – kanske fotring också – studsade pekfingret lätt mot botten ett par gånger för att avslöja när jag svarvat av nog mycket, när det var bäst att se upp för att inte skära igenom. Ljudet gick från mer stumt och dovt mot allt ljusare, burkigare. Sedan var det något med den minimala svikten i botten också, som fingret omedelbart registrerade.

I vanliga fall tänker jag inte ens på det här.

Men nu.

Apropå kroppens och sinnenas kunskap. I det här numret har vi satsat lite extra på ett specifikt sinne. Temat är Ljud. Det blir musik, tystnad och örontillverkning. Det blir hörande och görande.

Håll till godo!

16 augusti 2021

Hemslöjd åsikt

Gör det själv

Lappa och laga med Hemslöjd

Vill du få gratis nyheter och inspiration från Hemslöjd?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!