Golvad!

Kanske behöver man inte riva ut linoleumgolv som sett sina bästa dagar. 
Hemma i villan i Hudiksvall ger Elena Semenova Esmail plattor ett nytt liv.

Text Malin Vessby
Foto Emil Gustafson
7 oktober 2020

Elena Semenova Esmail rätar på ryggen och torkar av fingrarna mot en trasa. Hon har just pressat den avslutande stämpeln mot ett snirkligt gråblått mönster på en linoleumbit stor som en hallmatta. När hon fick spillremsan av den lokala golvfirman i Hudiksvall var den fortfarande gråflammig, men nu är den full av blommor. Runtomkring i villan ligger remsor och plattor utspridda, alla mönstrade. De som besökt hälsingegårdar i Delsbo, Hillsta, Enånger och Vallsta kan möjligen känna igen delar av motiven, eftersom hon bland annat hämtat inspiration från gamla, lokala, schablontryckta tapeter. Men efteråt har hon blandat, gett och arbetat om allt på papper eller i datorn.

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Prenumerera! Då får du tillgång till alla våra artiklar på hemslojd.se. Väljer du pappersprenumeration ingår digital läsning!

Köp prenumeration här
Redan prenumerant?

Problem att logga in? Läs mer här.

– Jag försöker bygga med tapetmönster som vore det lego. Plockar isär och sätter ihop på nya vis. Byter färg, lägger till, tar bort och förskjuter proportioner. Det blir något eget, säger hon och tittar eftertänksamt på de senaste ornamenten.

Fakta

Linoleum

Linoleum görs av en massa med oxiderad linolja och harts som bindemedel. Den är uppblandad med pigment och fyllmedel som kork-, trä- eller kalkstensmjöl. Massan valsas vanligen fast mot en undersida av juteväv. En gång i tiden användes enbart kork som fyllmedel. Därför har materialet ibland kallats korkmatta i Sverige.

Även om mönstren på Elenas linoleumplattor är så färska att de knappt torkat går de att koppla till en lång tradition. Den som enbart ser schackrutiga eller gråflammiga golv framför sig när linoleummattor kommer på tal kan inte sin golvhistoria. Geometriska golvmönster och enfärgade mattor har ofta med ett 1950- talsanstruket stilideal att göra. Men linoleummattan var i ropet betydligt tidigare än så. De tidigaste svensktillverkade såldes i september 1898 och då hade det ändå gått nästan fyrtio år sedan engelsmannen Fred Walton hade gjort sina första plattor och succén snart var ett faktum.

I en reklamfolder från 1901 marknadsförs linoleum med argumentet ›lika vackra mönster som yllemattor‹.

I början av förra sekelskiftet var linoleum bland det flottaste man kunde ha på ett golv. Det lades till exempel i ett par rum på spjutspetsfartyget Titanic 1912. Men också privatpersoner slog till vid förra seklets början, även om det inte alltid handlade om att täcka hela golv. Vanligt var att enbart köpa en »mattstor« bit linoleum att stoltsera med under matbordet. Allra helst i finrummet.

Precis som Elenas plattor var tidiga linoleummattor ofta mönstrade. Det var med dem som med gammalt dekormåleri; mönstren skulle ofta efterlikna andra eftertraktade material. Den som hade råd kunde till exempel köpa plattor som såg ut som exklusiva trägolv gjorda av en blandning med ädla träslag. Det fanns även mönster som påminde om olika vävtekniker. I en reklamfolder från 1901 marknadsförs linoleum med argumentet »lika vackra mönster som yllemattor«.

I ett par år har Elena Semenova Esmail tryckt mönster på linoleum. Men mest jobbar hon med tygtryck. En av hennes nuvarande undersökningar handlar om att stämpla mönster på enfärgade trasmattor.

Också Elena Semenova Esmail har inspirerats av textilier. Ett av hennes mönsterexperiment är influerat av gamla lokala broderier, ett annat är tryckt med Delsbotröjans stickade hjärtan i bakhuvudet.

– Jag har testat att göra rispor i stämplarna, för att få mönstren att se än mer ut som stygn eller maskor.

Hon leker med tanken på vilken funktion som hemdekorerade linoleumremsor skulle kunna få i framtiden. De skulle kunna fungera ungefär som trasmattor, men städvänligare varianter. Eller leda tanken just till vävda mattor på platser där sådana kanske inte lämpar sig av olika praktiska skäl. Sjukhem kanske.

Inspirationen till mönstret kommer från en tapet på världsarvsgården Gästgivars i Vallsta, Hälsingland. Beroende på färgval kan man lura ögat att enkelt se kuber alternativt stjärnor i mönstret.

Också vid förra seklets början såldes förövrigt gångmattor av linoleum.

– Ibland kan det ju till exempel vara svårt att köra rullstol över mattor som korvar sig. Men man kanske ändå vill ha mattkänslan, säger Elena.

– Dessutom skulle den här tekniken kunna vara ett sätt att förnya gamla linoleumgolv istället för att riva ut dem.

Just att få en matta att ligga stilla under en rullstol var skälet till att den värmländska slöjdaren Marie Bjernadal Swärd började experimentera med mönstrad linoleum för några år sedan och med tiden kom att inspirera medlemmar i Övre Hälsinglands hemslöjdsförening. I år har föreningen sökt pengar för att gå vidare med linoleumstudier. Elena Semenova Esmail står för den praktiska undersökningen och arbetet med mönstren. Förhoppningen är att hitta fram till bra tekniker och metoder att så småningom sprida vidare.

Hon beskriver startskottet. Första momentet är alltid att ta bort beläggningen för att få färgen att fästa. Att man sällan ser gamla mönstrade linoleumbitar idag har med livslängden att göra. Bäst har mönstren hållit där färgen valsats in i materialet, medan tryckta mönster ofta har slitits bort över tid.

I början var jag helt förvirrad. Men jag kom in i det.

Också Elena Semenova Esmail brottas med hur hon ska skapa hållfasta ornament och testar sig fram. Äggoljetempera, säger hon, torkar ganska fort och gör den därför lämpad för schablontryck, men den är tjock och kan vara knepig att använda. Akryl är smidig om man till exempel vill jobba med barn, men känslig för slitage och inte så miljövänlig. Oljefärg har hittills visat sig fästa bäst, den suger in ganska bra i mattan men tar å andra sidan lång tid på sig att torka. Det gör arbete med schabloner tidskrävande och gör färgen bättre lämpad för stämpeltryck…

– I början var jag helt förvirrad. Men jag kom in i det, säger hon och skrattar lite.

Hon har också testat en lång rad varianter på den beläggning som ska ligga ovanpå trycken, både golvvax, diskbänksvax och fernissor.

Var hon ska landa vet hon inte.

– Men oljefärg i kombination med en båtfernissa har hittills verkat starkast.

Just nu ligger en av hennes mattor på en galleria i Hudiksvall för att så många som möjligt ska gå på den och hon ska se hur den klarar slitage.

För mig leder det ofta framåt om jag stör mig på något. Det leder längre än om det blir perfekt på en gång.

Att Elena Semenova Esmail fastnade för att trycka mönster har med textil att göra. Som utbildad industridesigner kom hon till Sverige från Ukraina 1991 och arbetade sedan med grafisk design i femton år. Med tiden behövde hon påfyllning och gick en grundläggande textilutbildning på Forsa Folkhögskola. Där hittade hon hem bland tygtrycken. Till en början var det mycket screentryck, men sen dess har hon sökt sig mot schablon-, block- och stämpeltryck, just de tekniker som hon varvar på sina linoleumplattor.

– Man kan skära stämplar av liggunderlag, av möbelpuckar, potatis… Man är helt fri! Vid screentryck är man mer beroende av dyr utrustning, och jag tycker om att experimentera med de här enkla förutsättningarna, säger hon och påpekar att det inte alltid blir som man tänkt sig – och att det är helt i sin ordning.

– För mig leder det ofta framåt om jag stör mig på något. Det leder längre än om det blir perfekt på en gång. Det roligaste är att testa. Jag tycker om att gå vidare.

Stämpeln har Elena skurit ut med brytbladskniv ur en bit liggunderlag som hon limmat på en träbotten.
7 oktober 2020

Hemslöjd åsikt

Gör det själv

För dig som älskar att sticka

Vill du få gratis nyheter och inspiration från Hemslöjd?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!