Framtidens material

Klädd i macka?

Brödspillet i Sverige är måttlöst. 350 limpor i minuten hamnar i soporna. Men tänk om ratade skalkar i framtiden kan bli användbara textilier. Forskaren Akram Zamani vid Högskolan i Borås tar sig an svinnet från bagaren.

Text Axel Norén
Illustration Stina Löfgren
1 april 2020

Hur föddes idén om tyg av bröd?
– Jag är docent i industriell bioteknik och har forskat på filamentösa, alltså trådbildande svampar i över tio år. När jag var doktorand använde jag svampar för att ta fram superabsorberande pulver som bland annat kan användas i blöjor. Men som alltid när man forskar på någonting under en lång tid så börjar man fundera på fler användningsområden. Jag tänkte att det kanske skulle gå att sätta ihop svamparnas mikroskopiska fibrer och på så sätt göra textilier och garn.

Vill du läsa hela artikeln?

Just nu får du tillgång till hela vår nya sajt helt gratis. Allt vi behöver är din e-postadress.


Den miljömässiga vinsten blir dubbel – dels tar vi hand om brödet och dels kan vi producera miljövänlig textil.

Hur kommer brödet med i bilden?
– Brödet används för att odla svampen på. Det går till så här: brödet torkas, pulveriseras och läggs i vatten. Det blir som ett slags gröt. Därefter planterar jag och mitt team svampsporer på gröten och lägger allt i en bioreaktor där svampen växer till sig ganska snabbt, man kan säga att den äter upp brödet och blir till en biomassa. Det ser ut ungefär som blötlagd bomull. Sedan separerar vi svampproteinet som kan användas till mat eller djurfoder. Det som då finns kvar är svampens mikroskopiska cellväggsfibrer — små, små trådar som vi sedan våtspinner till garn eller använder direkt i non-woventextilier.

Varför just bröd?
– Bröd är ett av de största matsvinnen vi har. Varje år slänger vi över 80 000 ton gammalt bröd i Sverige. Att bränna och därigenom förädla brödet till biogas är ju ett alternativ, men det är inte särskilt effektivt. Vinsten blir väldigt liten. I ett hållbart samhälle måste vi ta tillvara på och få ut mesta möjliga av resurserna. Det här är en stor samhällsutmaning.

Föredrar svampen ett visst bröd framför ett annat – är en surdegslimpa bättre än en baguette?
– Nej, allt bröd går bra. Och inte bara bröd. De här svamparna kan odlas på vilken typ av livsmedel som helst. De behöver stärkelse, socker eller kolhydrater för att växa, och det finns i all typ av matavfall. Vi valde just bröd för att ett parallellt forskningsprojekt här på Högskolan räknat ut att det står för en stor del av det totala matsvinnet. Det gör att den miljömässiga vinsten blir dubbel – dels tar vi hand om brödet och dels kan vi producera miljövänlig textil. Produktionen av ett kilo textil släpper i snitt ut 10–40 kilo växthusgaser, kräver tusentals liter vatten och flera kilon kemikalier. Det är inte hållbart, så textilindustrin måste hitta nya sätt att framställa sina produkter.

Men det låter omständligt och dyrt. Tror du att brödtygstillverkningen kommer bli kommersiellt gångbar i framtiden?
– Det hoppas jag, men vägen till en storskalig produktion är ännu lång. Och det är flera faktorer som spelar in. Ekonomin är en viktig del. Vi vill så klart att det ska bli så billigt som möjligt. Men i början är allt dyrt och det är först när produktionen skalas upp som vi ser om det är kommersiellt gångbart.

Vad har ni fått fram hittills?
– Vi har både tagit fram non-woventyg och garn. De är ganska korta bitar garn just nu, ungefär 30 centimeter, men de blir längre och längre. Eftersom materialet är nedbrytbart och giftfritt tittar vi också på andra användningsområden. Jag tror mycket på att använda detta inom vården. Eftersom materialet är biokompatibelt, alltså oskadligt för människor, skulle det kanske kunna användas till att sy ihop sår med eller i förband.

1 april 2020

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy