Kan maskiner virka?

Joel Peterson lyfter luren i Borås efter en lång dag av föreläsningar. Han är textilingenjör och lektor vid Textilhögskolan där han undervisat i maskinstickning i mer än 30 år. Han förklarar att det finns två huvudtyper av industriella stickmaskiner: Väftstickningsmaskiner, eller »vanliga« stickmaskiner, där tråden går horisontellt fram och tillbaka genom maskorna; och varpstickningsmaskiner där trådarna går vertikalt. Dessa kallas även virkmaskiner.
– Om man generaliserar så är väfttrikå stickad, och varptrikå virkad, säger han.

Men här uppstår en viss begreppsförvirring. De vanligaste produkterna i varptrikå är till exempel spets i underkläder samt olika typer av nätplagg, som hockeytröjor och reflexvästar. Inte särskilt likt handvirkning alltså. Joel Peterson bekräftar:
– Det du beskriver som virkat, det är en helt annan kategori. Jag tror mig veta att du inte får fram samma grej på en varptrikå som du kan få med en virknål. Ser du virkade hattar och sjalar i affären så är de nog handgjorda.

I Stockholm har Erica Laurell precis smitit ut för att ta lunchrast i höstsolen. Hon är textilkonstnär som gett ut flera böcker om virkning och gjort virkade samarbeten med anrika modehus som Missoni och Sonia Rykiel. Dessutom har hon i många år jobbat som stickexpert i modebranschen. För henne är skillnaden mellan handvirkat och maskintillverkat glasklar.
– I modebranschen försöker vi många gånger att efterlikna virkat med stickmaskiner så jag vet mycket väl att det inte går. Säger du virkat så är det handvirkat, slår hon fast.
– När man stickar så har man öppna maskor hela tiden, tills man fäster tråden i slutet. Men när du virkar stänger du hela tiden maskorna. Det är det som gör att du är så fri, du kan börja bygga åt vilket håll du vill, när du vill. Virkning är en 3D-teknik. Det är helt enkelt svårt att tillverka maskiner som kan göra sånt, säger hon.

Däremot går det att härma uttrycket ganska väl. På engelska kallas det ibland faux crochet, falsk virkning. I modeföretagens webb-shoppar kan man se det presenteras som »virkad look«. Erica Laurell förklarar:
– När du vill efterlikna ett virkat mönster får du ta till de sticksätt som finns. Men resultatet har egentligen ingenting med virkning att göra, förutom att det ser virkat ut.

Hon tror inte att maskiner någonsin kommer kunna efterlikna hantverk fullt ut. Det gäller inte bara virkning. Även handstickat och handbroderat har en annan karaktär än det man kan göra på maskin, påpekar hon. Som designer skulle hon egentligen gärna använda sig av handarbete betydligt oftare.
– Om man vill ha något virkat, och har råd och möjlighet att få det gjort på riktigt så gör man ju det. Men det handlar om priset. Jag menar, Dior gör ju ingen »virkad look«…

Priset, ja. I haute couture-sammanhang lyfts hantverk gärna fram som något unikt och lyxigt, som en anledning att lätta på plånboken. Men i andra änden av klädbranschen, i snabbmodets värld, väljer företagen ofta att inte överhuvudtaget tala om när något är handgjort.

Ett känsligt ämne i modebranschen, som kan kopplas till frågan om handgjort, är förekomsten av hemarbete. Eftersom hantverk inte kräver några speciella maskiner behöver det inte nödvändigtvis utföras i en fabrik.

Enligt en uppskattning anlitas ungefär 50 miljoner människor som hemarbetare av modeindustrin. Organisationen Homeworkers Worldwide skriver att »kvinnliga hemarbetare är de sämst betalda och mest otrygga arbetarna i de flesta företags leverantörskedjor«. Det beror inte minst på att det är betydligt svårare att kontrollera vad någon gör i sitt eget hem, än vad som händer på en fabrik. Därför förknippas hemarbete också med en ökad risk för barnarbete.

I sina riktlinjer för hemarbete resonerar svenska företag som H&M och Lindex om fördelar och risker med den här typen av upplägg. Idealiskt kan hemarbete vara det som ger en kvinna lite självständighet och egna fickpengar i ett konservativt samhälle. Det kan också vara det som gör det möjligt för henne att stanna i sin hemby med barnen, istället för att söka sig till en textilfabrik i en storstad. Därför tillåter dessa företag hemarbete när det gäller vissa typer av uppgifter. Specifikt virkning, handstickning och andra typer av hantverk.

För att få veta mer om vilka det är som handvirkar de plagg som säljs i svenska butiker har Hemslöjd kontaktat flera av de största modeföretagen i Sverige. Några har svarat att de valt bort virkade plagg av kostnadsskäl. Men ingen av dem som faktiskt har handgjorda produkter i sitt sortiment har velat medverka i denna artikel. Ändå är det vanligare med handgjort i butikshyllan än man skulle kunna tro. När Hemslöjd går på shoppingtur hittar vi flätade korgar, drejade skålar, virkade och broderade plagg.

Tillbaka till Joel Peterson i Borås. Han, som arbetat med maskinstickning sedan 1970-talet, konstaterar att det rent tekniskt inte hänt så jättemycket inom hans fält på länge.
– Visst kan man göra fler strukturer och sticka snabbare, men själva maskbilden har egentligen inte förändrats på ett par hundra år. Men just igår såg jag faktiskt en artikel om någon som påstod sig kunna skriva ut ett stickat tyg på 3D-skrivare, så kanske kommer det att förändras nu.

Det betyder dock inte att handgjort kommer försvinna ur butikshyllorna den närmaste tiden, förklarar han.
– Det finns knasiga maskiner som kan göra det mesta. Men de tenderar att vara väldigt nischade. Och då är det tveksamt om det är ekonomiskt försvarbart att investera i en sådan. Särskilt inte när det finns fattiga människor som kan göra saker billigt. Det är ju ingen slump att de flesta av våra kläder tillverkas i Asien. Men nu killgissar jag bara…­