Så gjorde jag

Bomull, min bomull

En solig veranda, några fröer från USA. Snart kan Inger Eyssen sticka en sjal av egna fibrer. Odlade och spunna inom en radie av två meter.

Text Maria Diedrichs
Foto Nicke Johansson
25 mars 2015

Egentligen ville jag bara testa om det gick. Kan jag utvinna fibrer på lokal nivå? Kan jag till och med göra mitt eget tyg? Jag är textillärare i grunden men allt började när jag omskolade mig för att satsa på odling istället. Jag började fundera på hur jag skulle kunna kombinera de två yrkena. I en spinnargrupp på facebook hittade jag en person som hade bomullsfrön att sälja. Jag tyckte det var jättekul. Jag bara måste testa!

Hej!

Din gratisprenumeration har löpt ut.
För att fortsätta läsa behöver du vara betalande prenumerant.
Har du redan en prenumeration på Hemslöjd?
Logga in eller skapa ditt digitala konto nedan.
Logga in
Eller köp en prenumeration nedan:
Köp prenumeration

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Endast betalande prenumeranter kan läsa allt på Hemslöjd.se
Läs mer om hur detta fungerar här.
Logga in, skapa konto eller köp din prenumeration nedan...
Logga in



Köp prenumeration

Grobarheten var inte jättebra. Av de sju frön jag köpte var det tre som kom upp. En planta gav jag bort och två behöll jag själv. Jag visste inte mer om bomullsodling än vad man hör på nyheterna så jag fick pröva mig fram.

Mina bomullsplantor står i verandafönstret. Jag sådde dem i mars förra året. Jag använde krav-godkänd jord. Först såjord i små krukor och sedan större krukor med en blandning av planteringsjord och trädgårdskompost. Men jag trodde egentligen aldrig att det skulle bli något av dem. Jag tyckte det var kul bara att få lära känna växten lite. Vi har så mycket bomull omkring oss överallt men få av oss har sett med egna ögon hur den växer. Att det blev en knopp kändes som en oväntad bonus. Jag tänkte »wow, tänk om jag kommer få se hur en bomullsblomma ser ut«. När den första slog ut i början av juni var jag så tacksam. De är otroligt vackra. Stora, gula, som hibiskus. Men jag trodde fortfarande aldrig att det skulle bli några kapslar.

Det tar åtta veckor för kapseln att mogna, torka och öppna sig efter blomningen. Det visste inte jag, så när den första kapseln sprack upp hade jag gett upp hoppet för länge sen. Det var helt otroligt att plötsligt se bomullen välla ut. Jag har skördat nio kapslar hittills och har tre kvar som håller på att mogna.

Inger Eyssens plantor kallas Texas-bomull på svenska, Gossypium hirsutum på latin. Till våren utökar hon med indiska frön –Gossypium herbaceum.

Sju av kapslarna har jag hunnit spinna. Det räckte till 43 meter otroligt mjukt bomullsgarn. Det är en väldigt tacksam fiber. Man behöver inte göra något alls med den. Jag plockar den från busken på fönsterbrädet, rensar bort fröna och spinner tråden direkt här på verandan. Den är mjuk och följsam. Det bara rinner på. Det är faktiskt jättefräckt.

Varje kapsel har ungefär 8–9 fröer så nu har jag gott om sådd till våren. Jag hoppas att jag ska få upp ett tjugotal plantor. Jag får ställa ut dem lite överallt. Några får bo hos vänner. Jag önskar att jag hade haft ett växthus för dem. Men jag har nog plats för tio stycken i fönstren hemma, om familjen kan gå med på det…

Jag skulle vilja sticka en spetssjal. Om jag lyckas med mina plantor i år så kommer jag ha tillräckligt med garn. Färgen är väldigt jämn, oblekt vit, en aning åt det beigea hållet och garnet är jättejättemjukt. Inte fluffigt precis men väldigt lätt. Det är svårt att förklara. Det känns nästan inte när man tar i det. Lent, mjukt och inga fiberändar som sticker ut.

Man läser ju om att bomullsodlingarna i världen kräver otroligt mycket vatten. Men man förstår det på ett annat sätt när man ser med egna ögon hur mycket plantorna dricker. Det går verkligen åt kopiösa mängder. De har lätt att få ohyra också. Det är därför man besprutar dem så hårt i industrin. Det har jag också sett väldigt tydligt. Jag har fått duscha av dem några gånger för att skydda dem.

Det är så roligt att hitta tillbaks till det textila igen. Det allra bästa är känslan av att det faktiskt går. Jag kan göra min egen bomull. Det har fått mig att se på vanliga bomullstyger på ett helt annat sätt. Jag är mycket mer ödmjuk. Jag förstår varför bomullen har en så dominerande ställning idag, samtidigt som det är läskigt att tänka på hur den odlas. Det tänker jag på när jag spinner den. Att den egentligen är så ren. Jag har inte tillsatt en enda kemikalie utan kan bara plocka den direkt från plantan och spinna den. Och ändå är bomullsindustrin idag så smutsig.

Det kommer vara jätteläckert – en riktig milstolpe – när jag har stickat min sjal. Men sen kommer jag direkt börja fundera på hur jag kan tänja på gränserna och nå ännu längre. Så är det när man är nörd. Det vore roligt att visa andra att man faktiskt kan odla bomull i Sverige. Allt man behöver är bra fröer, en stor kruka, ett soligt fönster och väldigt mycket vatten. Och det är himla roligt.­

25 mars 2015

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Lappa och laga med Hemslöjd

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy