Vad är bildning?
I den nypublicerade Folkbildningsutredningen, en riktig tegelsten, går flera sidor åt till att försöka ringa in det svårfångade begreppet. Det är lättare sagt än gjort.
Författaren och opinionsbildaren Ellen Key sa på sin tid att bildning är det som blir kvar när vi glömt vad vi lärt oss och syftade antagligen på vår moral, slutledningsförmåga och erfarenheter i en salig kompott. Än vanligare är att ordet kopplas samman med någon form av intellektuell och ofta akademisk överblick, med en förmåga att sätta saker i sitt sammanhang och se stora skeenden.
Däremot talas sällan om vyer som vidgats på andra håll. Som i snickarboden, smedjan, vävstugan eller syrummet.
Ändå finns bildningen och visdomen också där.
Själv fullkomligen knockades jag av den upplevelsen när jag gav mig in i den här världen för många år sedan.
Okunnigt hade jag trott att min keramikerutbildning mest skulle förse mig med ett hantverk, med drejning, glasering och bränning. Men plötsligt fick jag helt nya
tankar, drog nya slutledningar, fick ytterligare sätt att förstå världen på. Jag vet att det låter flummigt, men det var precis så. Det var stort. Överväldigande. Och överrumplande.
Man talar sällan om bildning när det kommer till slöjd och hantverk. Men sannolikt beror det på att man inte har för vana att fråga efter den på andra håll än bland intellektuella tungviktare, påpekar forskaren Ruhi Tyson längre fram i det här numret. Som man frågar får man svar.
Och eftersom tanken så sällan testas, kan orden också kännas obekvämt stora att ta i munnen: »Slöjd som bildningsresa«. För bildning, herregud, det är väl ändå något annat?
Att skolslöjden så ofta har fått ta smällar från opinionsbildare, kanske delvis har med den inställningen att göra. Det som barnen lär sig på lektionerna har inte setts som smakprov på tung, livsviktig och själsvidgande kunskap.
Men det är dags för en vidgad kunskapssyn nu. Den uppmaningen kom också Handelshögskolans rektor Lars Strannegård med i en uppmärksammad debattartikel
i Dagens Nyheter förra hösten. Det var när han gick till motattack mot ledarsidans idé om att lägga ner skolslöjden. Ska vi och samhället utvecklas behöver vi öva upp både »nyfikenhet, rörlighet, känslosamhet, fingerfärdighet, kreativitet, beräkning och kritiskt tänkande – allt på samma gång«, skrev han, med tillägget att det i förlängningen också kan handla om konkurrenskraft.
Vi kallar det här numret för Slöjd & bildning. Hör gärna av dig till oss och berätta om på vad för sätt som slöjd och hantverk bildat dig. Det är röster som behöver höras!
Malin Vessby,
chefredaktör
