Vad spelar det egentligen för roll?

Vinner jordklotet verkligen något på att vi som individer lappar och lagar? Eller är återbrukande mest ett roligt tidsfördriv? Vi frågade tre experter inom olika fält.

Illustration Tzenko Stoyanov
2 oktober 2013

Återbruk lyfts ofta fram som »det goda alternativet« till konsumtion. Men hur bra är det egentligen?

Weronika Rehnby, textilingenjör och jobbar för Bra Miljöval Textil på Naturskyddsföreningen:
– All produktion belastar miljön. När man återanvänder och lagar, i stället för att slänga bort och köpa nytt, sparar man på de resurser som skulle ha använts vid tillverkningen av motsvarande ny vara, som vatten och olika kemikalier Det är den stora miljövinsten. Mängden resurser man spar om man syr i en knapp istället för att köpa en ny skjorta, går att mäta i kilon.

Vill du läsa hela artikeln?

Just nu får du tillgång till hela vår nya sajt helt gratis. Allt vi behöver är din e-postadress.


Helst ska man lappa rätt saker och dessutom påverka politiker och opinionen så att fler lockas eller tvingas att göra likadant.

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och för tillfället chefsekonom på Environmental Defense Fund i New York:
– Det viktiga är ju att inte skapa onödig påfrestning på våra ekosystem. Det är inte återbruket i sig som är målet. Men det är bra att återbruka sådant vars tillverkning kräver stora resurser. Helst ska man som individ lappa rätt saker och dessutom påverka sina politiker och opinionen så att fler lockas eller tvingas att göra likadant. Det sista kan man ju inte med gott samvete göra om man inte själv lever någorlunda som man lär.

Britt-Marie Steenari, professor i industriell materialåtervinning vid Chalmers och föreståndare på Kompetenscentrum för återvinning:
– Allt återbruk innebär ett bättre utnyttjande av jordens resurser än om man kastar produkten i soporna. Därför bör det ingå som en självklar del i hur vi tar hand om våra råvaror. Vi kan inte, och ska inte, sluta konsumera, men vi behöver tänka på att jorden har begränsade resurser och att de ska räcka till många fler generationer efter oss. Som privatpersoner kan vi göra skillnad genom att göra medvetet miljöriktiga val när vi till exempel köper kläder. Det är viktigt eftersom de val vi gör som privatpersoner också påverkar allmänna beteendetrender.

Finns det lägen när det är fel att återanvända, lappa och laga?

WR: – Vissa textilier avger farliga ämnen när man använder dem. Sådana rekommenderar vi inte att man återanvänder. Exempelvis ska man helst lämna in äldre regnjackor, konstläder och vaxdukar som innehåller skadliga ftalater på miljöstationen. Kromgarvat läder ska man också se upp med. En gammal skinnjacka ska man kanske inte ha direkt mot huden. Och gamla yllefiltar kan vara impregnerade med malmedel. Samtidigt är det ju absolut inte alla gamla ullvaror som är dåliga. Mycket av det som folk förr satt hemma och spann och stickade är helt ok.

TS: – Det är bra att till exempel lappa sin skjorta, barnens leksaker och gamla möbler. Däremot är det inte lika bra att hålla liv i gamla bilar eftersom de drar mer bensin och släpper ut mycket mer farliga föroreningar än nya bilar gör. Föremål som vid användning drar mycket mer energi än senare generationer av samma produkt är det bättre att byta ut.

B-MS: – Det finns många produkter som är sämre anpassade för reparation och återbruk än andra, till exempel hushållsmaskiner och annan elektronik. Sådana föremål är ofta både svåra att laga själv och dyra att få lagade. Det gör att många hellre kasserar dem och köper nytt. Nu börjar fler och fler få upp ögonen för att det här är ett problem så förhoppningsvis kan den utvecklingen vändas.

Spelar individens insatser någon roll i det stora hela?

WR: – Absolut. Min inställning är att man gör en väldigt stor miljöinsats när man lappar, lagar och köper second hand. Om vi dessutom satsar på att ungdomar får lära sig att laga och vädra och ta hand om sina textilier så kan vi göra en väldigt stor miljövinst.

TS: – Att det kan göra skillnad att återbruka gäller ju egentligen mest om alla, eller åtminstone många gör så. Om det spelar någon roll att just en enskild människa gör något, är en klurig fråga. Egentligen spelar den enstaka individens val en mycket liten roll. Men man påverkar ju även andra genom sitt exempel.
Däremot räcker det nog inte med återbruk för att rädda världen. Vi måste ha solkraft, vindkraft och mycket annat också!

B-MS: – Definitivt ja, men ansvaret ligger inte enbart på varje person. Det här är frågor vi behöver samarbeta kring. Men man ska inte heller glömma bort att det kan finnas andra grunder till att vilja vårda saker vi använder i vår vardag. Det kan handla om att föremålen tilltalar oss estetiskt eller representerar något särskilt för oss. Återbruk och tillvaratagande handlar inte bara om att göra nytta.

2 oktober 2013

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy