Tack farmor Gerda

Text Linda Skugge
27 maj 2014

Jag har en ovanlig fetisch. Det är att inte köpa några saker. Att helt enkelt inte göra av med några pengar alls. Att spara, laga och lappa.

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Prenumerera! Då får du tillgång till alla våra artiklar på hemslojd.se. Väljer du pappersprenumeration ingår digital läsning!

Köp prenumeration här
Redan prenumerant?

Problem att logga in? Läs mer här.

Samma babykläder som min nu 14-åriga dotter använde, använder nu hennes lilla ettåriga kusin. Jag får lyckokickar av det. Detta är inte ett shoppingfritt år, detta är ett shoppingfritt liv.

En vanlig lördagskväll hemma hos mig sitter jag uppkrupen i ena soffhörnet och tar mig an den stora laga-högen som ständigt växer. Laga-högen består av allt som gått sönder och slitits ut i en familj bestående av fem personer. Skjortknappar som lossnat, sockor som fått hål på både tån och hälen, påslakan som slitits ut av för många tvättar, alla handdukar där hängaren dragits av, byxor som fått hål på knäna eller i grenen.

Att kasta är destruktivt, att laga är att födas på nytt lite grand.

Yngsta dottern älskar sykorgen lika mycket som jag, där finns mitt finaste arv från min farmor Gerda. Alla vackra knappar, band, pärlor, paljetter och de gudomligt vackra och fiffiga små ”tygböckerna” där man ska förvara nålar.

Nålbrev heter det visst.

Farmor Gerda gjorde de mest fantastiska ”tygbokomslag” med mönster av pyttesmå pärlor. Inuti finns ”boksidorna” där nålarna sitter uppnålade prydligt på rad. Det måste ha tagit henne många kvällar att göra de där tygböckerna nålbreven.

Dottern fingrar på alla vackra saker i farmor Gerdas sykorg. Jag sätter igång att sy och laga de trasiga plaggen. Ofta sätter jag igång en stickning till dottern så hon kan sticka något enkelt och rakt till något gosedjur. Allt det som min farmor lärde mig som barn går vidare till mina barn.

Så håller på vi, lappar och lagar, lördag efter lördag. Det är mitt ode till naturen och de material och råvaror vi fått till låns och ska vara rädda om. Jag lär barnen att man ska ha respekt för naturen genom att laga istället för att kasta. Att laga gör sakerna vackrare och de får mer själ. Att somna under ett påslakan som man själv lagat ett par gånger fyller en med ro. Att laga istället för att ständigt köpa nytt får en att värdesätta livet högre. Att kasta är destruktivt, att laga är att födas på nytt lite grand. Eller att ge livet en större mening.

Om inte vi föräldrar lär våra barn att använda nål och tråd så kommer den kunskapen att dö ut, för vi kan inte räkna med att barnen lär sig stoppa sockor i skolan. Och om vi inte börjar återanvända våra kläder och textiler så kommer bomullen att ta slut.

Ett shoppingfritt år är en alldeles utmärkt trend och förslaget om att utvidga ROT-avdraget till att även gälla reparationer av vitvaror är väldigt sympatiskt. Plus att de gärna får sänka momsen på skomakare, skräddare och cykelreparatörer. Allt för att det ska löna sig att laga, istället för att bara kasta och köpa nytt. Förhoppningsvis skulle detta även leda till att folk börjar köpa kvalitetsvaror mer sällan istället för att köpa skit ofta.

Tack farmor Gerda för allt som du lärde mig om handarbete, sy, sticka, virka, stoppa och laga. Jag och barnen använder alla dina gamla sysaker. Allt lever vidare i trygga händer.

Linda Skugge är producent på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm, författare och krönikör. Hon har tidigare skrivit krönikor i Expressen och debatterat feministiska frågor. I april kom hennes senaste bok ut, 40-constant.

Sy
27 maj 2014

Hemslöjd åsikt

Gör det själv

För dig som älskar att sticka

Vill du få gratis nyheter och inspiration från Hemslöjd?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!