– Ibland tänker jag att det inte är jag som valt rotslöjden, utan den som valt mig. Den passar både mig som person och mina händer. Den är pillig, tidskrävande och kreativt utmanande. Man måste vara koncentrerad för att få det jämnt, säger 25-åriga Sara Kemi Nutti.
Sara Kemi Nutti – Djupt rotad
Hej!
Vill du läsa hela artikeln?
Köp prenumeration här
Hon berättar om det första trevande mötet i lågstadiet, att rötterna lockade redan då. Sen dess har hon lärt sig grunderna på Samernas utbildningscentrum och förra året läste hon doudji, sameslöjd, på högskolan i Kautokeino. Då valde hon att lösa de flesta praktiska uppgifterna just med hjälp av rötter.
– Jag gör mest smycken. Rotslöjden har ju närmast dött ut för att det som gjorts huvudsakligen har varit bruksföremål och sådana används ju inte så mycket längre.
Sara Kemi Nutti talar om att få ut rotslöjden i samhället. En variant kunde vara att kombinera rötterna med silver, för den metallen intresserar henne också, med sin hårdhet. Hon studerar dessutom guldsmide för tillfället.
Men trots att hon samlat rötter på hög de senaste två åren – långa, smala och ytligt växande björkrötter från stenfattig och fuktig mark – har det tagit henne tid att våga närma sig rotslöjden på allvar. Det handlar om respekt, säger hon. Både för materialet
i sig och för fantastiska, legendariska föregångare som Asa Kitok.
– Jag håller den traditionella samiska slöjden så kär. Och jag vet att jag måste lägga ner mycket tid på rötterna framöver. Men jag ska lära mig det här.