Nystart eller tvärstopp

På den listan fanns Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH). I juni föreslog Statskontoret att den läggs ner. Myndighetens uppgifter kan flyttas över till Kulturrådet, var bedömningen. Och den 13 mars i år beslutade regeringen att så blir fallet. Från och med 1 januari 2026 hanteras slöjdfrågorna av Statens kulturråd.

När förslaget först kom, väckte det oro på sina håll i Slöjdsverige. Farhågorna handlade framför allt om risken för att slöjden äts upp och försvinner i en större statlig apparat. Men kanslichefen Friedrike Roedenbeck som har lett Nämnden för hemslöjdsfrågor sedan 2012 menar att förändringen ändå har fördelar.

Hon sitter redan nu med i det samverkansråd av chefer från skilda kulturområden som samordnar statens kulturpolitik och hur pengarna ska riktas till regionerna. Rådet har Kulturrådet som huvudman.
– Fyra femtedelar av medlen till kulturen slussas den vägen. Så vi hamnar närmare pengarna, dessutom i en större kontext, säger hon.

De senaste åren har NFH varit inhyst hos Tillväxtverket bakom Skatteskrapan på Södermalm i Stockholm. En påminnelse om att hemslöjd inte bara är kultur, utan också en näringsfråga. Inte minst från ett historiskt perspektiv.

När staten började stödja hemslöjden i slutet av 1800-talet var det för att underlätta människors försörjning i ett mycket fattigt Bondesverige. Friedrike Roedenbeck hoppas få behålla en skärva näringslivsperspektiv – helst ett konkret regeringsuppdrag – när hon och 1,8 kolleger flyttar tvärs över stan och integreras i Kulturrådet.

Men det absolut viktigaste är att det fortsatt kommer statliga pengar till fältet

Denna mäktiga myndighet är sedan 20 år placerad i Filmhuset på Gärdet där den samsas med Svenska Filminstitutet (SFI). Numera är Filmhuset också en arena för event och säte för en rad företag och aktörer i den kreativa sektorn. 

Idag säger sig över 40 procent av befolkningen vara mycket eller ganska intresserad av hemslöjd, enligt Myndigheten för kulturanalys. Ändå har det fältet – jämfört med konst, teater och musik – haft förhållandevis lite statliga pengar att röra sig med. Men slöjden har å andra sidan haft större frihet. Inte minst har det varit enkelt att söka projektbidrag och så kallade Slöjd+-medel från NFH. Blanketterna är korta och okomplicerade. Tittar man på motsvarande ansökningsblanketter hos Kulturrådet eller Konstnärsnämnden är de flera sidor långa.
– Jag räknar med synkroniserande samtal med Kulturrådet om den saken. Man kanske inte behöver bifoga fyra sidor CV. Våra utövare är sällan akademiker, de är autodidakter eller har kanske gått i lära hos en mästare, säger Friedrike Roedenbeck.

Dessutom är summorna som fördelas genom Slöjd+ inte särskilt stora. Det handlar om 35 000 kronor per beviljad ansökan. Då är det kanske orimligt med tidskrävande blanketter.

Vad gäller projektbidragen är skillnaderna i kronor mindre i jämförelse med Kulturrådets utlysning för bildkonst, form och konsthantverk. Medan Kulturrådet beviljade totalt 71 bidrag under 2023 var det 24 slöjdansökningar som fick pengar från Friedrike Roedenbecks myndighet. Samtidigt ges projektbidrag för konsthantverk också från Konstnärsnämnden.
– Våra cirklar skär varandra. Ofta stöter vi ihop med Kulturrådets och Konstnärsnämndens folk på utställningar. Vi ser också hur fälten går i och ur varandra i de regionala kulturplanerna.

Med andra ord – har man liknande målgrupper är det smart att samordna resurserna. Nämnden för Hemslöjdsfrågor håller exempelvis en uppskattad konferens för regionala hemslöjdskonsulenter och utvecklare varje år.
– Den kunde vara tillgänglig för fler. Om våra målgrupper blir bjussade på Konstnärsnämndens internationaliseringsdagar eller så.

De projektmedel som går att söka från Nämnden utgör emellertid en mindre del av den kaka till pengar som myndigheten fördelar. De lite större anslagen handlar istället om verksamhets- och organisationsbidrag. Så frågan är vad en nedläggning av NFH kommer innebära för dem som får sina livsviktiga årliga bidrag av myndigheten?

Dit hör Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) med sitt nät av 90 föreningar över hela landet. Deras organisationsbidrag är omnämnt i regleringsbrevet från regeringen men har ändå minskat kraftigt de senaste åren. Men också SHR tror på en maktförflyttning till Kulturrådet. I det yttrande som SHR, i kölvattnet av Statskontorets rapport, skickade till både Finans- och Kulturdepartementet framgår att de har »upplevt stora nackdelar med nuvarande organisation« och sett en ovälkommen prioritering av »stöd till enskilda slöjdare och kortsiktiga projektbidrag på bekostnad av stöd till civilsamhället och långsiktiga organisationsbidrag«.
– Vi bejakar en förändring. Vi tror att slöjd och hemslöjd kan främjas bättre än idag, säger Maria Jacobsson, som är verksamhetschef på SHR. Hon menar att en nedläggning av Nämnden för Hemslöjdsfrågor rent av skulle kunna ses som en form av nystart.
– Så vi ser fram emot en dialog med Kulturrådet. Men det absolut viktigaste är att det fortsatt kommer statliga pengar till fältet och att man fortsätter att stödja det långsiktiga föreningsliv som bygger en stabil infrastruktur för slöjden över hela landet.

Vad säger då Kulturrådet?

Frågan går till generaldirektören Kajsa Ravin, och när hon svarar har regeringen ännu inte fattat det slutgiltiga beslutet. Men så här i förväg är också hon positiv till en sammanslagning med Nämnden för hemslöjdsfrågor.
– Vi tror att det är möjligt. Alla konst- och kulturområden har sin egen logik, men vi har samarbetat i många år och haft en mycket god relation. För oss är det inte komplicerat och vi ser fram emot det här, om regeringen fattar ett sånt beslut, säger hon.

Exakt hur det i så fall blir med olika ansökningsförfaranden vill hon inte uttala sig om.
– Det är sånt som man behöver få på plats. Hos oss ligger alla bidrag till det fria kulturlivet på samma enhet.

Nu kvarstår ett stort arbete för Nämnden för hemslöjdsfrågor. Att avsluta en myndighet är komplicerat, även när den är liten. Alla avtal ska sägas upp. Arkivet ska hanteras. Arbetet med den dagliga verksamheten ska också fortsätta tills flytten är ett faktum.
– När man måste förändra, då ska man göra det ordentligt. Titta i alla garderober. Varenda grej kanske inte måste gå till Kulturrådet, kanske finns det något som mår bättre av en annan lösning. Det viktigaste är att våra anslag fredas genom hela processen och att inte expertisen skingras när vi startar upp på ett nytt ställe, säger Friedrike Roedenbeck.