Lapptäcken som tar ställning

Valet närmar sig. Vilken politiker skulle du vilja pryda ett lapptäcke med? Björklund eller Borg? Schyman eller Romson? Inspireras av de amerikaner som syr »story quilts« till president Barack Obamas ära. Ett textilarv som sträcker sig tillbaka till 1700- och 1800-talets slavplantager.

Text Helena Gustavsson
Foto Anna Schori
26 mars 2014

I sitt installationstal efter valsegern 2008 hyllade Barack Obama den mångfald som historiskt sett präglat USA. »Det kulturella och religiösa lapptäcket är en styrka«, förklarade han, »inte en svaghet«.

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Prenumerera! Då får du tillgång till alla våra artiklar på hemslojd.se. Väljer du pappersprenumeration ingår digital läsning!

Köp prenumeration här
Redan prenumerant?

Problem att logga in? Läs mer här.
Lapptäcksmakaren Cummings – Michael Cummings täcken kan ses på en mängd museer, bland annat nationalmuseum i Washington. Han har faktiskt också en quilt i Stockholm, på Spritmuseum, beställd av Absolut Vodka. Skådespelarna Bill Cosby och Whoopi Goldberg är två av många som samlar på Cummingsquiltar. Lapptäcksmakaren Cummings - Michael Cummings täcken kan ses på en mängd museer, bland annat Nationalmuseum i Washington. Han har faktiskt också en quilt i Stockholm, på Spritmuseum, beställd av Absolut Vodka. Skådespelarna Bill Cosby och Whoopi Goldberg är två av många som samlar på Cummingsquiltar.

Fyra år senare, när det stod klart att han blivit vald för en andra mandatperiod, var det istället presidentens tur att hyllas genom lapptäcken. Nätverket Women of Color Quilters Network uppmanade sina medlemmar att tillverka quiltar inspirerade av USA:s första svarta president. Och lapptäcken har till vissa delar också bekostat Barack Obamas valkampanj.  Inte minst lyckades gruppen Fiber Artists for Obama samla in närmare motsvarande 800 000 kronor till valkampanjen genom att sälja täcken.

Michael Cummings är en av de textilkonstnärer som hyllat presidenten. När vi träffar honom i hans kombinerade studio och bostad i New York-stadsdelen Harlem, har ett av hans Obamalapptäcken precis köpts av Brooklyn Museum. Men han är ännu inte riktigt klar med sin Obamaserie. För tillfället jobbar han med ett täcke där den republikanska motkandidaten Mitt Romney får vara med.
– Jag vill visa att det fanns en annan person där också, förklarar han och bjuder in i lägenheten.

Hans studio ligger längst in, efter hallen och vardagsrummet. Där brukar han sitta på golvet och jobba, ett arbetssätt som gett honom ont i knäna. Men nu har en vän köpt honom ett par knäskydd, som hjälper en del.

Ena ateljéväggen täcks nästan helt av två stora hyllor fulla med olikfärgade tyger. Mellan dem står en symaskin.
– Jag kallar den min danspartner, säger Michael Cummings.

»Danspartnern« är inköpt på varuhuset Macy’s för 25 år sedan och är den enda symaskin han någonsin ägt. I dag är de bästa vänner men när han började sy lapptäcken på sjuttiotalet tyckte han först att det var otäckt att sy på maskin och sydde därför allt för hand. Hans quiltar är, som brukligt är, i tre lager, med ovansida, fyllning och baksida. Men numera koncentrerar han sig på ovansidan och dess motiv. När den är klar skickar han iväg den tillsammans med stoppning och bakparti till en sömmerska som tar hand om stickningen, att sy sömmar igenom alla tre lager, så att vadden hålls på plats.
– Det är den tråkiga biten.

Obamaquilt – Genom ett lapptäcke berättar textilkonstnären Michael Cummings om Barack Obamas bakgrund.

Michael Cummings flyttade från Los Angeles till New York i början av 1970-talet, med drömmar om att bli konstnär. Tanken var först att han skulle måla. Sen fick han upp ögonen för textil och drabbades dessutom av konstnären Romare Beardens myllrande, berättande collage. Inspirerad av honom började han jobba med väggbonader men fick snart höra att »Michael, det där ser ut som en quilt«.
– Vad är en quilt sa jag? Jag växte upp i Kalifornien och där är det nästan alltid varmt, så lapptäcken är ovanliga.

Men han insåg snart att de låg i tiden.
– På sjuttiotalet började man se lapptäcken som konst, inte enbart som hantverk. »Art quilt« blev ett begrepp. Konstnärer började göra täcken och de var inte längre något som man la på en säng, utan hängde på väggen. Ungefär då hade också Whitney Museum en utställning med quiltar gjorda av amishfolket. Den öppnade mångas ögon. Deras lapptäcken var komponerade av stora monokroma färgfält, och jämfördes med Mark Rothkos abstrakta, expressionistiska måleri, säger han.

Motiven på hans egna quiltar varierar; en haitisk sjöjungfru, den första svarta kvinnliga astronauten Mae Jemison, slavskepp och en jazzsvit i tolv delar. Ofta har de en koppling till afrikansk kultur eller till svarta människors erfarenheter av USA. Och också i hans eget vardagsrum är det fullt av konstföremål som på olika sätt går att knyta till Afrika.
– Quiltar utgör en viktig del av Amerikas historia, från nybyggarna till de afrikanska slavarna. Förr gjorde alla lapptäcken, och använde allt från trasor och säckväv till siden och linne. Det var ett sätt att hålla familjen varm. I mina tidiga verk sydde jag ibland in bitar från gamla quiltar för att återknyta till historien.

Idag använder han en mängd olika material i täckena: siden, bomull, linne, metall, trä, plast, fuskpäls, keramik och – nycklar. Det kan bli upp till ett trettiotal material och de flesta tygerna har han impulsshoppat.
– Jag letar inte efter dem, de hittar mig. En färg eller ett mönster sticker ut och ropar »titta på mig«. Jag kan spara material i flera år innan jag använder det.

Martin Luther King – Textilkonstnären Michael Cummings håller upp ett lapptäcke till Martin Luther Kings ära med världskända citat av den samme.

När han började med sina lapptäcken jobbade han framför allt med traditionella, geometriska former, vilket innebar en hel del mätande. Numera stannar linjalen oftast i lådan.
– Ögonmåttet är min måttstock. Mina motiv är mer organiska i dag, en fusion mellan olika stilar. Jag skissar inte heller, jag visualiserar bara i mitt huvud, sen går jag direkt till materialet med en krita och börjar rita.

Utöver danspartnern, förklarar Michael Cummings, har han även en »personlig tränare«.
– Jag jobbar med en 60-minuterstimer, den får mig att hålla farten uppe. När den ringer tar jag en titt på vad jag åstadkommit. Går det för långsamt, ökar jag takten.

Michael pensionerades visserligen för några år sedan, men innan dess hade han sitt nio till fem-jobb för försörjningens skull.
– Jag har fått lära mig att jobba effektivt, eftersom jag tidigare bara kunde jobba på kvällar och helger. Det har aldrig funnits tid för dagdrömmande.

26 mars 2014

Hemslöjd åsikt

Gör det själv

För dig som älskar att sticka

Vill du få gratis nyheter och inspiration från Hemslöjd?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!