Att äga sin egen tid

En ännu större stickning, för 80 personer, stickad på lika många rundstickor, är ett projekt kallat Own our Own Time. Bakom det ligger textilkonstnären Kerstin Lindström i Härnösand. I ett upprop uppmanade hon stickare över hela världen att lägga upp maskor med rött garn och skapa något eget, 75 centimeter brett och 25 centimeter högt. Man kunde berätta något med sin stickning, dela med sig av mönster från sitt eget land eller kanske använda garnet från en upprepad gammal favoritkofta. Fram och tillbaka på rundsticka. Sedan fick rutorna komma ut i världen, med stickan kvar i maskorna, när deras ägare for till Färöarna för att delta i ett sticksymposium. Så möttes de en fuktig julikväll på en äng utanför den lilla byn Gjôgv, alldeles intill havet.

Stickerskorna formade en cirkel. Den blev stor, 60 meter i omkrets, även om de stod tätt, tätt, sida vid sida. Alla styckena skulle nu sammanfogas till en enda monumental gemenskapsstickning. Det lokala garnföretaget Sirri hade sponsrat med garn.
– Det var ett jättenystan! Jag fick nysta upp det i 80 individuella smånystan, berättar Kerstin Lindström.

Stickningen vandrade runt, runt, från vänster till höger. Hela tiden kom nya röda stickningar skridande. Efter en lätt knyckig start lyckades alla infoga sig i en gemensam rytm. Snart hade var och en stickat sig igenom hela stickningen flera varv. Arbetet blev till en koreografi eller en stilla ringdans.
– Jag tänkte på släktskapet med den färöiska kvaddansen, säger Kerstin, och som en överraskning hade jag också engagerat tjugo färöiska dansare. De dansade i en inre cirkel, innanför stickerskorna.

Kvaddansen har rötter från 800-talet och är ett viktigt inslag i den färöiska kulturen. Den har samma rytmiska monotoni som stickningen och kan dansas i timmar i sträck.
Hela denna happening med gemenskapen, dansen och platsen var smått magisk.
– Det var mäktigt, som ett kraftverk!, säger Kerstin.

Stickningen kan ge en bild av tidens förgänglighet. Och samtidigt vara ett sätt att fånga tiden och stunden, menar hon. Den är ofta ett band bakåt i tiden genom traditionen och genom att de allra flesta lärt sig tekniken av en mamma, mormor eller farmor– som i sin tur lärt sig av någon äldre släkting.

Tidsaspekten finns också med i ett liknande men mindre projekt som tillsammans med hemslöjdsföreningarna i Västernorrland vuxit fram i kölvattnet efter det på Färöarna – Landhöjning. Höga kusten, där Kerstin bor, höjer sig ur havet nästan en centimeter om året, mest i Europa. Sakta men säkert, precis som en envist avancerande stickning. Nu har Kerstin två enorma cirkelstickningar att arbeta vidare med. De kommer sannolikt att dyka upp på andra platser framöver. Kanske nära dig. ­

Own our Own Time var ett samarbete mellan Kerstin Lindström, stickorganisationen Gavstrik och hemslöjdskonsulenten i Västernorrland, Ulrika Bos Kerttu. Projektet utsågs till Årets projekt 2012 av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Dokumentationen, utformad av Susanne Ekelund, SEIDEA, fick silver i tävlingen Svenska Designpriset 2012.
Läs mer på knittingincircle.blogspot.com.