Allergisk mot tyg

Kan tyg orsaka allergiska reaktioner?
Strikt sagt är allergi en väldigt specifik sjukdom som är betydligt mindre vanlig än många tror. Det finns två huvudgrupper: Snabballergi orsakas nästan uteslutande av protein och ger astma, allergichock, hösnuva… Fördröjda allergier orsakas av kemikalier och ger eksem som sitter i länge. Det går som regel flera dagar mellan exponering och symptom. Får jag en reaktion på huden direkt när jag hanterar textilier är det inte allergi, utan någon annan slags irritation.

Vilka potentiellt allergiframkallande ämnen kan man hitta i tyger?
Textilproducenter behöver inte deklarera innehållet i sina varor överhuvudtaget. Det är oftast först när en hälsoskada upptäcks som man börjar forska och ta reda på vad som orsakat den. Innan dess vet vi extremt lite.

Kan textilier orsaka astma eller liknande reaktioner i luftvägarna?
De stora problemen när det gäller textilindustrin finns i fabrikerna i fjärran länder. Här i Sverige är färdiga tyger inte kända för att utsöndra ämnen som är särskilt farliga för luftvägarna. Dock kan de som har astma reagera mot allt från kemikalier till kall luft. Textilier kan bland annat utsöndra formaldehyd som kan verka irriterande men med rätt inställd astmabehandling ska man klara det. Det kan också vara textildamm eller damm från kartongen som tyget fraktats i som ger problem.

Kan tyger orsaka hudreaktioner?
De flesta besvär beror på tygets struktur. Vi tänker gärna att textilier är det snällaste som finns, men icke. Yllefibrer är som små nålar som går in i huden och irriterar. Syntetmaterial som inte andas tillräckligt kan också ge problem. Bomull och silke är vänligare. Vissa färgämnen kan också orsaka kontaktallergi – alltså eksem som uppstår några dagar efter exponeringen. Det gäller främst så kallade azo-färger eller dispersfärger. De används nästan uteslutande på syntetmaterial. Har du en bekräftad allergi mot dispersfärger, ska du välja ren bomull, oeko-tex-märkta tyger eller ljusa färger. Ju mörkare plagg desto mer färgämnen. Många plagg innehåller även formaldehydhartser – ett ytbehandlingsmedel som gör att de känns mjuka och lena i affären men tappar sin lyster efter användning. Det kan också ge fördröjd allergi men försvinner efter ett par tvättar.

Vad kan man göra om ett barn verkar reagera mot alla kläder det får på sig?
När jag var liten led kanske fyra till fem procent av barnen av medfött böjveckseksem. Nu är det nästan 30 procent. Dessa barn har extremt känslig hud. Bomull och silke är bra val för dem. Undvik ylle och syntet. Det forskas mycket kring vad ökningen kan bero på. Ledande är hygienteorin – att vi är alldeles för skyddade från infektioner och tidig kontakt med till exempel pälsdjur.

Ökar allergier och reaktioner mot tyg även hos vuxna?
Uppmärksamheten ökar men vi kan inte säga någonting säkert. Många faktorer spelar in. En hud som utsätts för mera tvätt och tvål blir kanske känsligare för irritation.

Vad kan man göra åt de här problemen?
I vårt slit och släng-samhälle har suget efter billiga textilier blivit så extremt att saker massproduceras i fjärran länder där vi har noll koll på vad de innehåller och hur de tillverkas och därmed betydligt mindre koll på allergi- och hälsoeffekter. Om vi producerade mer lokalt och i mindre skala skulle det nog vara lättare att hålla koll på vad produkterna faktiskt består av.