Har du en påse – så frågar man ofta. Eller, omtänksamt: Behöver du en påse? Det är nästan alltid en vanlig plastkasse man menar. Just den modellen är förlaga för många modeföretag som producerar kassar och påsar i olika material. Jil Sander, för att nämna en. Stadsmissionen gör den av vintagetyger och Linum tar vara på eget produktionsspill.
En annan grundmodell för den allra enklaste väskan är knytet som bärs över axeln. Hermès gör sådana av sina sjalar. Bärträet eller en enkel käpp har gjort knytet till en symbol för bärande och vandring, inte bara för luffare. Tänk om vi kunde återuppliva bärträet, så mycket lättare vi skulle få det! Eftersom min treårige son älskar filmerna om Pingu har jag också den lilla pingvinens rödrutiga knyte hängande på en pinne i tankarna. Därför har jag arbetat med den enkla plastpåsen som idé, att bära i handen eller hopknuten till ett knyte över axeln.
Sy egna, fina påsar av tyg i stället för att använda slit- och slängpåsar av plast! Att sy av ett enda tyg är enkelt och nog så fint. Men vill man vara mera kreativ kan lappar, knappar och band bjuda upp till egna kompositioner. Variationsmöjligheterna blir oändliga, och för oss som tycker om att improvisera i handarbetet är det inspirerande.
Det du klipper bort för handtag från de större storlekarna kan du också göra minipåsar av eller sätta ihop till nya kompositioner.
Påsen är i vanlig plastkassemodell, där sidorna vikts in, nerifrån och hela vägen upp längs handtagen. Mönstret har mått i tre storlekar men mängden material får bestämma exakt vilken storlek påsen får. Se måtten som riktlinjer men minska inte gärna längden på handtaget. Däremot kan du förlänga handtagen om du vill kunna bära påsen som en axelväska, framför allt på den största storleken. På mellanpåsen passar handtagen att träs på ett bälte, eller knytas ihop. Du kan också göra ett av handtagen längre, som på finpåsen med knappar. Då träs det långa handtaget igenom det kortare och påsen kan exempelvis passa som aftonväska. De allra minsta påsarna kan bli förvaring för dyrgripar eller bli fina kassar till dockorna.
Användbara stygn är vanliga kaststygn eller förstygn. De fungerar både till sammanfogning och för att fålla, allt beroende på vilket material man använder. Band och kläde behöver inte fållas till skillnad från vanliga tyger.
Har du inte det tyg du behöver i dina egna gömmor finns det kanske hemma hos släkt och vänner. Du kan förstås köpa material, på loppis, second hand eller i tygaffär, men det är på något sätt lättare att vara kreativ med sådant som redan finns än att köpa in material för ändamålet.
Du behöver
Tyg, helt eller lappar
Knappar och band
Eventuellt tyg till foder
Nål och tråd, fingerborg
Knappnålar
Eventuellt symaskin
Gör så här
Påsarna sys efter samma grundbeskrivning med lite variationer. Börja med att sy ihop lappar till ett väsktyg.
- Du behöver ett tyg som är minst 18 cm brett till den minsta storleken och 26 eller 34 cm till de större.
- Får du ut dubbla längden i samma stycke – 2 x 21 cm respektive 28 eller 34 cm – slipper du sy ihop botten.
- Vik tyget dubbelt med rätsidan inåt – vikningen blir kassens botten.
- Klipp ut ett pappersmönster efter mallen och lägg det på tyget.
- Nåla fast det kant i kant med vikningen och klipp ut runt sidor och handtag. Sömsmån behövs inte.
Dags att sy
- Sy ihop bottnen om du inte har vikt den. Rätsidan ska alltså vara inåt.
- Sy sedan ihop sidsömmarna till markeringen, sy därefter ihop handtagen upptill. Vänd ut rätsidan.
- Fålla de kanter som utgör öppningar.
- Vik in sidorna, inklusive handtag, till handtagens halva bredd.
- Fäst slutligen inviken i botten samt i handtagens söm.
Om du vill ha en påse som kan hålla för tyngre saker är det lämpligt att sy de bärande sömmarna på maskin. Vill du kan du fodra din påse. Gör det i så fall innan du syr ihop den. Fålla sedan in fodret med yttertyget eller avsluta påsens överkant och handtag med ett dekorativt band.
