»När jag sålde mitt hus blev jag plötsligt sysslolös. Trädgården hade varit min stora passion, att jobba med jorden, grönsakerna, blommorna. Istället flyttade jag in i en lägenhet i Lund. Vad skulle jag göra med all tid? Det här var dessutom under pandemin.
Jag, som aldrig hade intresserat mig det minsta för textil, kom en dag att tänka på marockanska mattor med färgglada, inknutna trasor. Och när jag efter ett tag började testa sätt att knyta på, överraskades jag av hur lustfyllt det var. Det var som att få en ny trädgård, med färger, strukturer, mönster.
Hur mattorna skulle bli i slutänden hade jag till en början ingen aning om. Men de blev lite i Monet-stil. Och de blev bra! Nu har jag gjort åtta, nio stycken. Jag ritar inga mönster i förväg. Det enda jag bestämmer är vilka färger jag ska använda. Bäst tycker jag om att jobba med remsor av tunnslitna bomullslakan, jag vill ha begagnade tyger. Det blir som att återbruka i dubbel bemärkelse – både trasor och trädgårdsminnen. Vid det här laget har jag knutit min hortensia, rhododendron, näckrosor… Varje matta tar ungefär tre månader. Efteråt sätter jag en spännram längs kanterna på baksidan, det klurade jag ut med en tjej på ramaffären. Vad jag har lärt mig? Kanske mest av allt att det alltid går att lära sig något nytt.«
Eva Creutz berättade för Malin Vessby om sin nya passion. Jonas Gratzer fotograferade.
