»Harmoni. Det är det viktigaste att få till när man gör en kopp. Formerna, linjerna, färgerna. Tjockleken på materialet. Allt måste stämma överens. Det går inte att tänka på delarna var för sig – det viktiga är att de fungerar tillsammans.
Koppen
Hej!
Vill du läsa hela artikeln?
Köp prenumeration här
Mina koppar har alltid haft ganska raka linjer. Det föll sig naturligt. När jag försökte föreställa mig en fulländad kopp var det det jag såg. Jag gillar minimalistiska former men med en mjuk känsla. Som i rundningen på hänkeln och kanterna. Tittar man riktigt noga så är faktiskt inte väggarna riktigt raka heller. Den platta botten ger stabilitet och gör koppen lätt att hantera. Funktionen är precis lika viktig som estetiken.
Det finns kulturella skillnader som påverkar hur vi uppfattar skönhet. Jag kommer från Japan och har ställt ut min keramik både där och här i Sverige där jag bor. Här reagerar många på att mina koppar är tunna. Men i Japan är det helt normalt – det är så vi är vana vid att koppar ska vara. I Japan är det istället storleken folk reagerar på. Jag gör mina koppar i tre storlekar men i Japan är det i princip bara den minsta som går hem. Japaner blir chockade när de ser den största. De undrar vad man ska ha den till. Är det kanske en soppskål? I Sverige är det en helt vanlig tekopp.
Jag använder mest porslinslera i mina föremål. Jag tycker glasyren blir vackrare på porslinslera än andra leror och färgerna kommer fram bra. När jag skapar en unik kopp lägger jag ner mycket omtanke i varje steg. Jag drejar koppen och formar varje hänkel för hand, en och en. Men när jag måste göra många av samma kan jag använda indrejningsformar eller gjuta för att det ska gå fortare. Men det som intresserar mig allra mest är dekoren. Jag målar mönster på mina koppar och fat. Randiga, prickiga och abstrakta mönster i olika färger.
I Japan finns det ett ideal som säger att keramiken inte ska ta för mycket plats. Ett fat ska helst smälta in med maten som läggs på det. Men här i Sverige uppskattar många en kopp med ett mer personligt uttryck. Här är det okej att koppen får ha en egen identitet.
Ibland tänker jag att konst och konsthantverk uppskattas på olika sätt i Japan och Sverige. I Japan värderas hantverkarens skicklighet och materialens egenskaper högre än ett starkt personligt uttryck. Där finns en djup respekt för tradition och teknik. I Sverige däremot, verkar konstföremål ha en särskild plats i hjärtat hos många. Man önskar ett kraftfullt individuellt uttryck.

Det finns ett ord på japanska som beskriver relationen till handgjorda föremål – mingei. Det betyder ungefär folkkonst och myntades av konstkritikern och filosofen Yanagi Soetsu på 1930-talet. Han ville lyfta fram skönheten som kan finnas i vardagliga bruksföremål, ofta skapade av okända hantverkare. Begreppet mingei symboliserade för honom en motståndsrörelse mot den snabba industrialisering och övergång till massproduktion som pågick runtom honom då.
Yanagi Soetsu ville bevara hantverkskulturen och hjälpa människor att få upp ögonen för skönheten i vardagen. Det rör sig inte om avancerade konsthantverksföremål: mingei-objekt kännetecknas snarare av att de är enkla – gjorda av vanligt folk för vanligt folk, och ofta kopplade till en tradition. Jag tycker det är fint – det handlar om att se konsten som finns precis bredvid oss.
Jag vill gärna att mina koppar ska fungera så. En liten aning konst mitt i vardagen.
Samtidigt som världen snurrar snabbare och snabbare tar keramiken fortfarande lång tid. Som japansk hantverkare anser jag att det är viktigt att behärska en hög nivå av teknik och kunskap. Men mitt mål är ändå att kunna erbjuda mina koppar till ett rimligt pris, så att fler kan njuta av dem i sin vardag. Samtidigt vill jag lyfta fram de insikter jag fått från den svenska kulturen och ge mina föremål ett personligt uttryck. Jag ser mina verk som en bro mellan mingei och mer avancerat konsthantverk.
Numera tänker jag på dem som Hokuou-Mingei – nordisk mingei – på grund av de svenska influenserna.
Den som dricker sitt te ur en av mina koppar kommer att känna något av den kärlek jag lagt ned i koppen. Och när en kopp blir viktig för oss lär vi oss att ta hand om den och laga den om den går sönder. Jag tror att sådana känslor är viktiga i det moderna samhälle vi lever i. För motståndet mot massproduktionen behövs precis lika mycket idag som när mingei-begreppet myntades.
Mingei är motsatsen till all massproduktion och slit-och-släng. Även om föremålen är enkla kan de hålla hela livet om vi tar hand om dem.«
Masayoshi Oya från Tokyo, är keramiker med ateljé i Göteborg. Hans senaste utställning på Konsthantverkarna i Stockholm hade titeln Mingei.