»När min farmor Dora dog 1970 lämnade hon en textilskatt efter sig: 35 broderade mattor, som hon tillverkat under 60-talet av gamla yllekläder.
Farmor Doras mattor
Hej!
Vill du läsa hela artikeln?
Köp prenumeration här
Det är alltifrån små dörrmattor till nästan tre meter långa salsmattor, i huvudsak sydda av gamla kläder som burits av Doras två bröder som dog på 1950-talet. Rockar, kavajer och byxor i ylle eller halvylle. Starkt präglad av att allt skulle tas tillvara hittade hon ett nytt användningsområde för alla kläder. Hon sprättade, tvättade, pressade, klippte till och sydde ihop rektangulära stycken som hon broderade på. Ett av styckena – 46 centimeter brett och 15 centimeter högt – består av sju olika smålappar.
På flera av mattorna har varannan bård ett mönster av bågar, blommor, ovaler eller stjärnor – och varannan har ränder. Dora sydde med en lång rad stygn. Det är förstygn, flätstygn, korsstygn och kråkspark. Men också kedjestygn, vridna kedjestygn, schattersöm, plattsöm, stjälkstygn och öglesöm.
Baksidorna är små historier i sig. För att ge mattorna stadga fodrade hon dem, och hon använde varje tygbit som hon kom över. Det kunde vara madrassvar, flanellskjortor, pyjamasar, ylleplädar, gardiner, överkast, en gammal matta – och en urblekt svensk flagga. Kanske är det samma flagga som brodern Lars skriver om i sin dagbok den 28 april 1905: ›Flaggan den sydde Babba och Dora. Tyget till den kostade 8 kronor‹. Farmor hade alltid något för händerna.
När hon dog, 84 år gammal, åkte mattorna ut i bryggstugan eftersom mamma tyckte att de var fula och omoderna. Men jag är mamma evigt tacksam för att hon lät dem bli kvar där i skåpet. Idag vågar jag påstå att Doras mattor är unika.«
Anna Forslin är barnbarn till Dora Forslin. Bägge är uppvuxna i Norrala, Hälsingland.
