Går det att göra en helt ofarlig bil? Designern Thomas Thwaites ville testa och flätade sig en av pil.
Bakgrunden var en kombination av skräck inför planetens framtid och skuldkänsla över mitt eget bidrag till klimatkrisen. Vi engelsmän är till och med mer skyldiga än andra eftersom det var i England som den industriella revolutionen började. Så när jag undervisar i industridesign pratar vi mycket om olika sätt att jobba hållbart. Men utvecklingen går för långsamt.
Utöver vapen är bilen det farligaste objekt som formgivits. Och statistiskt sett är bilåkning också det farligaste som vi människor kan ägna oss åt. Det har gjort mig nyfiken. Skulle man kunna göra en fungerade bil som inte gör någon som helst skada?
Eller hur? Så jag var tvungen att testa. Jag har alltid velat fläta med pil och tänkte att det vore ett bra material att utgå ifrån. Pil är hållbart, väger inte så mycket, är förnybart och organiskt. Jag var inbokad på ett konstnärsresidens på ett zoo i Amsterdam då, efter att ha skrivit en bok om att leva som get, och Nederländerna har en lång tradition av pilflätning. Det passade perfekt. Konstnären Piet-Hein Spierings lärde mig hur jag skulle blöta ner skotten och klyva dem. Vi satt där vid strutsarna och flätade tillsammans. Chassit blev till på samma sätt som man flätat fiskkorgar i tusentals år.
Svårare än jag trodde! Samtidigt är pilen förlåtande, det var som att den hjälpte till, som att grenarna påverkade riktningen. Det svåraste var istället att få hjulen tillräckligt runda och däcken så mjuka som möjligt, för att de inte skulle krossa något som de körde över.
Jag hade många idéer, som att använda kork eller specialgjort maskrosgummi. Men tyvärr hann jag inte komma så långt före provkörningsdatumet. Resultatet blev väldigt rudimentärt. Bilen har till exempel ingen styrfunktion. Målet var att köra en kilometer längs Englands största motorväg M1, men det är svårt när man inte kan svänga. Och saknar motor. Inte heller vinden puffade bilen framåt. Men jag har inte gett upp!
Det var mest en sorts provokation så klart. Ett sätt för mig att locka fram nya tankar kring produktion och kring vad vi som industridesigners sysslar med. Vi måste börja räkna på den skada som våra objekt leder till. Nu befinner vi oss i en puttrande massa av design och åverkan – bilar, elektronik, fast fashion. Målet måste vara att förenkla människors liv utan att förvärra för andra.
I en park i Nederländerna. När jag var där för ett tag sedan hade fåglar byggt bon i kupén. Det är en fin vision för framtiden ändå.
Ja faktiskt! Jag har en bunt med pilskott i ett hörn av mitt kontor och funderar på att fläta mig en ryggsäck.
