Begåvad med händer

Det vi idag kallar slöjd eller handarbete har ofta sitt ursprung i aktiviteter vi en gång idkade för vår överlevnads skull. Våra händer är gjorda för att skapa. De vill tillverka, bygga, karva, sy och smycka. Kreativa händer är en förutsättning för hela vår samhällsbyggnad och civilisation.
– Aristoteles kallade handen för instrumentens instrument. De kan agera kraftfullt samtidigt som de har en fantastisk finmotorik.

Dess otroliga mångfald gör att handen är den kroppsdel som kräver allra mest av vår hjärna. Det går åt mycket hjärnkraft för att hålla igång motorik och tolka sensoriska intryck.
– Vi pratar ofta om det motoriska minnet men vi har ju också ett taktilt minne. Händernas möte med material skapar också minnesbilder. Genom sin fina känsel kan den göra skillnad på siden och sammet bara genom att känna på texturen. Genom att försiktigt lägga en fingerspets på eggen kan den avgöra om en kniv är vass eller behöver slipas.

Handens komplexa funktioner har också haft en viktig del i människans kognitiva utveckling, för tänkandet. Redan Charles Darwin satte handens funktioner i samband med vårt språk och påpekade att det finns likheter mellan hur vi motoriskt kontrollerar våra händer och våra talorgan. Idag har de här teorierna brett stöd tack vare modern neuroforskning och kognitionsforskning.
– När vi arbetar med händerna så graverar handens aktiviteter in minnesbilder i hjärnan. Vi bildar motoriska minnen som så småningom automatiseras. Nya kopplingar bildas och hjärnan förändras, säger Göran Lundborg. Och när handen utför extremt komplexa uppgifter så kopplar den ihop flera olika delar. Stora delar av hjärnan aktiveras.

I vänster frontallob finns Brocas område. Det associeras ofta med vårt språk och skador här kan till exempel orsaka afasi. I Brocas område styrs läppar och tunga men även händer och armar.
– Ett resultat av den här överlappande funktionen ser vi genom vårt kroppsspråk. När vi talar gestikulerar vi ofta med våra armar och händer. Vi kan också se det hos musiker. Jag spelar i en jazzgrupp och häromdagen studerade jag vår basist. Hans mun öppnades och slöt sig i takt med att han spelade, berättar Göran Lundborg.

Vissa forskare menar att Brocas område tidigt i evolutionen användes för att planera och beräkna hur ett komplicerat manuellt arbete skulle utföras. Det är först senare som området kommit att stödja vår språkutveckling. Därmed skulle arbetet med händerna vara en förutsättning för vårt språk.

Studiet av handen sker många gånger med hjälp av funktionell magnetkamera där forskare i realtid kan följa vad som händer i försökspersonens hjärna när handen utför olika uppgifter.
– Vi kan helt enkelt se vilka delar av hjärnan som aktiveras under olika omständigheter. Är du väldigt aktiv med din hand så ökar handens områden. En violinist som repeterar åtta timmar om dagen har en större »hand« i hjärnan än andra. Hos den som läser blindskrift tar fingertopparna upp större plats.

När vi arbetar med händerna så graverar handens aktiviteter in minnesbilder i hjärnan.

Det här betyder också att om handen är understimulerad så kommer den snabbt att minska i hjärnan. Kopplingarna mellan hjärnans olika områden minskar och nervcellernas utskott blir färre.

Skolslöjdens vara eller icke vara är ett ämne som dryftas då och då. Under senare år har bland andra Expressenkrönikörerna Frida Boisen och Ann-Charlotte Marteus båda hävdat att slöjdandet och hantverkandet är en obsolet företeelse som borde lämna plats för andra skolämnen. Men hur påverkas vi av att leva i en tid som inte längre ställer samma krav på våra händer som förr?
– Använder vi inte våra händer så tappar vi en del av dess ursprungliga funktioner och det vore olyckligt av flera skäl, säger Göran Lundborg. För det första så behöver vi ju vår finmotorik och vår känsel i vårt vardagsliv, exempelvis när vi lagar mat eller ska ta ut en sticka ur foten. Men vi behöver också handens frihet och förmåga till improvisation.

Göran Lundborg varnar för att ge digitala verktyg allt för stor roll i kreativa verksamheter. Tangentbordet och pekskärmen får aldrig ersätta det manuella arbetet helt.
– Slutar vi använda våra händer och utnyttja alla dess förmågor så förlorar vi också möjligheten till en dimension av upplevelser. I handen finns det en improvisationsförmåga och en skapandekraft som du kan utnyttja med hjälp av analoga hjälpmedel men inte med de digitala. Det händer något när du fattar pennan, känner underlaget och låter handen leda. Du kanske testar, suddar och börjar om. Detta skapar ett inflöde av taktil information till hjärnan som vi kan ha nytta av i de kreativa processerna.

Göran Lundborg berättar om en bekant, en tonsättare som alltid skriver ner sina noter för hand istället för att använda sig av datorprogram för notskrift. Handens arbete får honom nämligen att höra musiken i huvudet.

I Finland har man börjat experimentera med att koppla samman slöjd och programmering i skolan. De två ämnena anses ha likheter och kräva samma typ av tänkande kring processer, planering och övervägda val. Men det är ingen utveckling Göran Lundborg vill se.
– Spontant tycker jag att det låter lite farligt. Då har vi glömt bort att slöjdandet också omfattar spatialt tänkande, att det är ett område som ger utlopp för improvisation, där varje del inte behöver planeras i detalj och utföras i en given ordning.

I läroplanen för slöjd står att: »Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.«

I flera studier har man kunnat visa att elever som har mycket idrott förbättrar sina kognitiva förmågor och presterar bättre resultat i skolans mer teoretiska ämnen. Än har ingen genomfört några liknande studier på slöjd, men Göran Lundborg håller det inte för otroligt att sådana studier skulle ge liknande resultat.
– Ta vara på de möjligheter vi fått i våra händer i och med miljoner års utveckling. Det är ju en sorts handens praktiska intelligens. Arbeta med händerna så att den här intelligensen inte försvinner, avslutar han.­