Vardagens vodou

I Sverige stavas vodou vanligen ›voodoo‹. Den stavningen är inte politiskt korrekt i Haiti eftersom den associeras med överdrivna amerikanska skräckfilmer.

Han är en av närmare tusen metallslöjdare som huserar i ett 80-tal verkstäder och butiker i Croix-des-Bouquets hantverksby. Butikernas fasader är draperade med blänkande, platta väggdekorationer av plåt. De finns i diverse storlekar med olika motiv och former. Många av dem föreställer fantasyliknande varelser.
– Jag influeras av många olika saker i min konst. Katolicism, Jesus, Gud, musik och teveprogram, men framförallt inspireras jag av haitisk kultur och historia. Dit hör vodou, berättar han.

I Sverige stavas vodou vanligen »voodoo«. Den stavningen är inte politiskt korrekt i Haiti eftersom den associeras med överdrivna amerikanska zombie- och skräckfilmer. I Haiti är vodou en folkreligion som utövas av majoriteten av landets nästan 11 miljoner invånare.
– Vodou är en levande del av vår historia, fastslår Louis.

Kombinationen av religiösa motiv och hantverksskicklighet har gjort att invånarna i hantverksbyn har fått det bättre ställt än många andra i Haiti där närmare sextio procent av befolkningen lever i fattigdom.
– Metallkonsten har gjort livet bättre för alla i Croix-des-Bouquets. Ungdomar lär sig hantverket tidigt och kan försörja sig på det när de blir vuxna, säger Louis.

Så har det inte alltid varit.
– Min släkt var fattiga bönder fram till 1943 då de sadlade om till järn-smeder. Sedan dess har vår släkt arbetat med metall, säger Louis.

För komplicerade motiv använder Louis en pappersmall som han lägger på plåten och ritar av. Enklare motiv gör han på fri hand. Inga automatiserade verktyg används.

Släktingarnas yrkesbyte sammanföll med grundandet av Centrum för konst i Port-au-Prince, 1944, vars syfte var att stödja haitiska konstnärer. Vid denna tid levde smeden Georges Liautaud (1889–1991) i Croix-des-Bouquets. Han smidde bland annat gravkors utsmyckade med krumelurer inspirerade av veve, det vill säga abstrakta symboler som representerar olika vodou-andar. Korsen »upptäcktes« av De Witt Clinton Peters, en av grundarna till konstcentret, som blev mäkta imponerad.

Han letade upp Georges Liautaud och övertalade honom att utveckla sitt skulpturala uttryck. Georges började tillverka stående platta skulpturer, så kallade fer découpé, och väggreliefer av plåt från gamla oljetunnor. Motiven var alltifrån vodou-andar till skildringar av haitisk vardag. Han fick snabbt många lärjungar i byn.
– Vi använder fortfarande nästan uteslutande skrotmetall som material, framför allt gamla oljefat, säger Louis idag.

Bakom butiker och verkstäder är ett trettiotal män i full färd med förädlingsprocessen av oljetunnorna. Efter att ha skurit bort locken och bottnarna fylls tunnorna med torra sockerrör, bananblad och pinnar som tänds på.
– Först eldar vi för att bränna bort färg och rostfläckar. När plåten har svalnat klipper vi upp tunnorna, förklarar Louis.

Därefter bankas och pressas de till platta, rektangulära plåtar som putsas blanka med stålborstar och sandpapper. Sedan klipps de till önskad storlek för verket som ska skapas. För komplicerade eller nya motiv använder Louis en pappersmall som han lägger på plåten och ritar av med krita. Enklare motiv gör han på fri hand. Inga plåtsaxar eller automatiserade verktyg används.
– Jag använder enbart huggjärn för rundning av plåten och för att skära större hålrum i den. För att göra mindre hål använder jag en uppsättning stansar. För in- och utbuktningar använder jag dornar och kulhammare. Gravyr gör jag med mejslar och sticklar, säger han och berättar att de största väggprydnaderna tar tre till fyra dagar att göra och går för omkring 7000 kronor.

De minsta skapas på några minuter och säljs för runt fyrtiolappen.
– Det svåraste är inte själva hantverket, det är att hitta inspiration till nya motiv, säger Louis.

Den haitiska varianten av vodou är en outtömlig inspirationskälla. Haiti ligger på de västra delarna av ön Hispaniola i Karibien som intogs av spanjorerna 1492. I slutet av 1600-talet hamnade landet under franskt styre. Hundratusentals människor kidnappades i Afrika och förslavades här. De tog med sig sin afrikanska religion.

Inom vodoun tror man på en allsmäktig skapare, Bondye, som inte blandar sig i människors liv. Istället tillber man 401 olika andar, loa. Varje ande representerar olika aspekter av människors liv. Under kolonialtiden försökte fransmännen omvända slavarna till katolicism vilket resulterade i att de började associera sina vodouandar med katolska helgon.
– Därför har nästan alla haitiska vodousymboler inslag av katolicism, till exempel kors och helgon, säger Louis.

Helgonet Sankt Andreas motsvarighet i andevärlden är till exempel Bawon Samedi som är de dödas härskare och beskyddare av kyrkogårdar. Han har en dödskalles ansikte och avbildas ofta med ett kors.
– På haitiska kyrkogårdar hittar man många olika varianter av Bawon Samedis kors, säger Louis.

En del andar lever i havet vilket förklarar det stora antalet konstverk som föreställer sjöjungfrur och märkliga vattenvarelser. Ett annat vanligt motiv är djur. En stor väggrelief av ett tjurhuvud med tre horn symboliserar anden Bossou.
– Bossou skyddar mot ondska, men han kan också bli arg om man gör något mot hans vilja, säger Louis.

Andarna kan vara hjälpsamma, men de kan också bringa olycka över människor. »Svartkonsten« inom vodou anses ha spelat en avgörande roll under slavupproret mot fransmännen i slutet av 1700-talet. 1804 blev Haiti det första landet i Latinamerika som blev självständigt från kolonialmakterna.

Louis gör även plåtmasker som bärs av vodou-präster under ceremonier samt stående plåtskulpturer. Plåt är emellertid inte den enda skrotmetall som används. Glorior gjorda av cykelkedjor kröner en del metallmasker medan gamla bestick tjänar som armar och ben på plåtfigurer.

Så kallade vodou-dockor, som man sticker nålar i för att skada en viss person, existerar inte i Haiti. Däremot använder hantverkarna i Croix-des-Bouquets ofta ben och huvuden från trasiga plastdockor för att göra ikoner som gestaltar andetvillingarna Marassa Jumeaux. De var de första barn som skapades av Bondye och de första som dog. Ikonerna ser obehagliga ut, men skenet bedrar.
– Marassa Jumeaux är godhjärtade andar som framförallt är hjälpsamma, säger Louis.
alla konstverk har inte anknytning till vodou. Det finns många kristna motiv – alltifrån kitschiga plåtjulgranar till ikoner av Jesus och Jungfru Maria.
– Jag försöker vara så mångsidig som möjligt så att både kristna och vodou-utövare hittar något som passar i deras hem eller helgedomar. Jag gör även konstverk på beställning. En del kunder ger mig foton på motiv som de vill att jag ska skapa i metall, säger Louis.

Plåthantverk har blivit flaggskeppet inom haitisk konst. Det pryder väggar på hotell och i offentliga byggnader.
– Många turister kommer hit och handlar. Jag exporterar även en hel del till utlandet, säger Louis.

Han förutspår fortsatt goda affärer och att hantverkstraditionen kommer att gå vidare i familjen.
– Ja, min son är bara åtta år, men han gör redan ritningar till plåtskulpturer på papper, avslutar Louis.