Tyda tecken

Lär dig tolka folkkonstens gamla symboler. Vi bad slöjdarstjärnan Jögge Sundqvist skära ut några magiska mönster från förr och berätta vad de står för.

Text Liv Blomberg
Foto Erik Abel
15 augusti 2022

Jögge om … ROSETTEN:

»Det finns fyra-, fem-, sex- och åttabladiga rosetter. Den sågs förr som en god och skyddande symbol, lite som Fantomens goda märke. Jag har tyckt att den är lite tråkig och exakt. Men jag har börjat omvärdera den. Rosetten har varit vanlig i kulturer över hela världen och måste ha haft en stark betydelse. Bladen har en mandelform som kallas vesica piscis på latin. Det är en av grundformerna inom mönsterskärning och har tolkats som en feminin symbol. Rosetten i sig har setts som ett tecken för lång och trogen kärlek.«

… HEXAGRAMMET:

»Det kallas också markors eller eldkors, det har många namn, men den exakta betydelsen är lite höljd i dunkel. Ibland hittar man hexagrammet inristat på gamla kärl för mat eller i lagårn. Det fanns en utbredd föreställning om att djuren var förbundna med vittran, skrömt och maran och att dessa trolltyg ville komma åt mjölken. Om kon sinade trodde man att ett väsen varit där och tagit för sig. Man var alltså tvungen att sätta de här skydden på redskapen och lagårdsdörren. Också metall ansågs skydda. Därför hittar man ibland knivblad under gamla trösklar – för att stålet skulle stoppa onda andar. I och med att stålet betvingats av eld trodde man att eldens kraft hade överförts till metallen.«

… TIMGLASET:

»Två trianglar med spetsarna mot varandra är en gammal fruktbarhetssymbol och en bild för mötet mellan kvinna och man. Triangeln med spetsen nedåt är en feminin symbol och den med spetsen uppåt är en manlig. När de möts bildar de timglaset som också är ett tecken för förgänglighet. Vår tid  är utmätt och kommer att rinna ut men genom föreningen mellan kvinna och man kan vi överbrygga det, tänkte man.«

… ROMBEN:

»Den har funnits med inom folkkonsten sedan brons-åldern och brukar tolkas som ett kvinnligt tecken, som en symbol för det kvinnliga könet. Den har ofta ingått
i broderade mönster på skjortor och man tror att den ansågs ha älskogs- och fertilitetsbefrämjande egenskaper.

Det blir ju mycket genustolkningar när man studerar sånt här och man måste ta hänsyn till vem som gissar och tolkar. Symbolerna kan ses som ett språk bortom ord och nationsgränser. De är en abstrakt förklaringsmodell till varför vi finns på jorden från en tid då människor inte var läs- och skrivkunniga och det inte fanns naturvetenskapliga förklaringar till varför solen går upp och ner, årstiderna växlar eller varför vi föds och dör.«

… DET DUBBLA MARKORSET:

»Det stjärnlika dubbla markorset är  till för att ›put a spell on you‹ som man säger i rockvärlden. Om man skär det och tänker på en person, kommer den att bli förälskad i en, sades det förr. Men du är tvungen att tänka på personen hela tiden medan du skär, du får inte slira på tanken. Jag tolkar det som ett litet test på hur hängiven man är.

Samma med kniven. Den får inte lyfta från träet en enda gång, då kan det bildas en glipa där något kan slinka in. Du måste alltså ha full koncentration i det här magiska ögonblicket.«

… JUNGFRUN:

»I Norge kallas det här mönstret för jungfrun, men
det har varit vanligt i hela Norden, Östeuropa och i den samiska mönstertraditionen. Det anses vara en feminin symbol, ett älskogs- och fruktbarhetstecken. Ofta har den hittats på svepaskar och fästmansgåvor i Norge, Jämtland och Härjedalen.«

… KORSET:

»Korset är tillsammans med cirkeln en av de äldsta magiska symbolerna. Det har funnits över hela världen och i de flesta kulturer. Den lodräta linjen står för kontakten med himlen och det andliga men också för makt och manlighet. Den vågräta linjen symboliserar det jordiska, rationella och kvinnliga. I korset möts himmel och jord, maskulint och feminint. Det står också för de fyra himmelsriktningarna, öst, väst, nord och syd. Korset i en cirkel kallas ofta för solkors. Cirkeln sågs som en symbol för kosmos och världsalltet. Det är svårt att positionera sig i en cirkel, men sätter du in ett kors i den så kan du plötsligt navigera dig fram i tillvaron, ta ut riktningen och beskriva din position både för dig själv och andra.«

… NAGELSNITTET:

»Tänk dig ett nät för att hålla maran borta. Just nagelsnittet är en specifik teknik gjord med en rak skölp som är slipad så att den är lite rundad
i eggen. Du sätter först ett 90-gradigt snitt rakt ner i träet och sen backar du ca 15 millimeter och trycker ner skölpen så att det andra snittet planar ut mot det första. Då uppstår nagelformen. När man väl övat upp sig är det ett ganska effektivt sätt att täcka en yta.«

… FYRKANTEN:

»Det är en arketypisk symbol precis som cirkeln och korset. Den representerade den platta jorden som man ju en gång i tiden inte visste var rund. Att den delades in i ett kors var ganska vanligt. Ofta gjordes det i form av ett raster, alltså rutor
av olika slag. Rastren skulle hindra onda krafter från att komma in i människan eller föremålet.

Folkonsten präglas ofta av det som kallas
horror vacui, alltså rädslan för tomrummet. Man trodde att om en yta var öppen kunde maran eller andra demoner tränga in där. Därför täckte man sina föremål med skyddande mönster. Det onda var tvunget att följa mönstren och om de var komplexa och vindlande gick demonen vilse
och kunde inte komma in.«

… VALKNUTEN:

»En variant av valknuten kallas St. Hanskors och är en gammal symbol som används än idag, som vägmärke för sevärdheter. Görs den dubbel, skuren ovanpå varandra, får den extra kraft.

Det är en knut utan början eller slut som beseglar förbund och överenskommelser. Man binder upp sig i knuten. Om en fästman gjorde vävstolsredskapet vävluna till sin tilltänkta och skar in en valknut i den, då skulle han inte bli impotent. Det var folkkonstens viagra!«­

15 augusti 2022

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Lappa och laga med Hemslöjd

Instagram

Följ @hemslojd på Instagram