Trasmattedrottningen

Sida vid sida, i långa längder, mäter trasmattorna upp salsgolvet på Glafsereds gård. Och hur skulle det annars se ut hemma hos en vävikon och okrönt drottning av slarvtjäll! Möt Gullvi Heed i Målsryd utanför Borås.

Text Malin Vessby
Foto Peder Hildor
4 april 2012

Till en början var hon fascinerad av komplicerade bindningar. Ju fler trampor och skaft, desto bättre, tyckte hon. Sen upptäckte hon trasmattor och gamla folkliga tekniker, och numera jobbar hon med ett fåtal trampor. Koncentrationen riktar hon mot färg och form.

Hej!

Din gratisprenumeration har löpt ut.
För att fortsätta läsa behöver du vara betalande prenumerant.
Har du redan en prenumeration på Hemslöjd?
Logga in eller skapa ditt digitala konto nedan.
Logga in
Eller köp en prenumeration nedan:
Köp prenumeration

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Endast betalande prenumeranter kan läsa allt på Hemslöjd.se
Läs mer om hur detta fungerar här.
Logga in, skapa konto eller köp din prenumeration nedan...
Logga in



Köp prenumeration

Gullvi Heed är industriformgivaren som blev väverska som blev trasmattedrottning. I sammanhang när man frågar efter skickliga trasmatteväverskor, i synnerhet om man efterlyser slarvtjäll, dyker hennes namn alltid upp förr eller senare. Hon är en mästare på denna plockvävsteknik, där man i en tuskaftsbotten plockar in små tygremsor (eller garn), som inte fästs utan får spreta lösa och bilda ett yvigt mönster ovanpå inslaget. Kombinationen av den rediga och enkla tuskaften och de ostyriga trasorna är säregen och tenderar att antingen väcka intensiv kärlek – eller ointresse.

Gullvi Heed drabbades av det förra och tecknar numera gärna rött blommande rosor eller tulpaner med sina trasremsor. Hon använder dessutom ofta olikfärgad varp, dels för att föra in ytterligare färger i mattorna, dels för att till fullo dra nytta av varpens vertikala linjer i de mönster som hon bygger upp.
– Jag förbereder mig länge innan jag börjar väva, skissar, delar upp trasorna och avväger färger. Det är roligt att man kan använda mönstrade tyger, men ändå uppnå en helhet. Det jobbar jag mycket med, säger hon.

Dessutom betonar hon trasmattans tillvaratagande karaktär.
– Jag tycker om att använda det jag har. Jag färgar inte eller köper nytt. Återbruk ligger mig varmt om hjärtat. Numera vet dessutom många att jag väver och det betyder att jag får överblivna trasor, skjortor, dukar och lakan…

Hon pratar varmt om alla kvinnliga föregångare, som under ibland enkla förhållanden kunnat väva de mest fantastiska mattor. Men själv blickar hon både bakåt och framåt.
– Jag strävar efter att göra mattor som går att använda både i gammaldags och moderna miljöer. Och idéerna är fler än tiden, om jag säger så. ­

4 april 2012

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Lappa och laga med Hemslöjd

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy