Den här kompostkorgen är en öppen kompost för trädgårdsavfall, löv, kvistar, grenar och gräsklipp. Det är inte tillåtet att lägga matrester i den. Innehållet sjunker gradvis ihop och det går att fylla på korgen kontinuerligt. Efter ett par år har det bildats matjord i botten. Beroende på vilka material du väljer att göra din korg av kan den hålla upp till tio år.
Så här gör du:
Samla in material till stolpar och flätverk.
Du behöver ett ojämnt antal stolpar, minst femton stycken, med en tjocklek på runt tre centimeter i diameter. Vilket träslag som helst går bra, bara det är rakvuxet.
– Jag jobbar gärna i björk, men även hassel, rönn och lönn går bra. Kan man hitta jämntjocka stammar av senvuxen gran funkar de också. Stolparna ska vara så stadiga som möjligt, det är ju dem man flätar mot sen, säger Mikael Svensson.
Spetsa till stolparna i ena änden med en yxa och slå ner dem i marken runt tjugofem till trettio centimeter djupt. Om det är svårt att få ner dem, gör hål med ett spett först.
– Du bör kanske inte anlägga kompostkorgen där det är som stenigast i trädgården, tipsar Mikael Svensson.
Du kan göra korgen så stor eller liten du vill. Den som Mikael gör på bilderna är en och en halv meter i diameter i botten och stolparna är vinklade utåt så att den blir närmare två meter högst upp.
Stolparna bör slås ner med runt tjugo centimeters mellanrum. Det får inte vara för långt emellan, då blir korgen kantig.
– Jag brukar ha en hjälppinne till hands som har samma längd som det rätta avståndet mellan pinnarna. Den mäter jag med, säger Mikael Svensson.
Efter tre år kan man plantera en pumpa eller liknande i den. Då har det hunnit bli riktigt fin matjord. Det bästa är att ha två kompostkorgar i gång samtidigt. En som du odlar i och en där du lägger avfallet.
Även flätmaterialet kan vara vilket slags sly som helst, bara grenarna är böjliga. Kom ihåg att alltid fråga markägaren om lov innan du tar material. Beroende på hur stor din korg ska bli behöver du mellan tvåhundrafemtio och trehundra slypinnar. Kanske mer. Ett vanligt misstag är att hämta för få. Låt kvistar och löv sitta kvar.
Lägg grenarna på marken och trä dem mellan stolparna.
– Ett tips är att ta två grenar att fläta med. Då blir det stadigare flätverk. Jag flätar växelvis med två flätämnen. När man skarvar bör den nya flätpinnen gå tillsammans med den gamla förbi minst två stompinnar, säger Mikael Svensson.
Tryck till flätverket då och då. Eftersom materialet är färskt kommer det krympa när det torkar och det är bra att redan nu pressa ihop det för att få det tätt och stadigt.
– Gå ifrån ibland och titta på korgen på avstånd. Då ser du om den börjar bukta eller luta åt något håll. Tryck till den i så fall och fläta vidare, säger Mikael Svensson.
Det går bra att fläta korgen i omgångar. Om du har tagit för lite material eller inte hinner bli klar vid ett enda tillfälle kan du fläta så långt du vill och sedan fortsätta en annan dag. Tänk dock på att materialet som du flätar med alltid ska vara färskt.
När du flätat din korg så hög som du vill ha den är det dags att fästa kanten med antingen ett snöre eller som Mikael Svensson gör, en vidja.
Vidjan görs av en björkgren, runt en centimeter tjock nertill. Fixera den tjockare änden och vrid försiktigt uppifrån så att fibrerna lossnar längs med grenen. Fäst vidjan eller snöret vid en av stolparna och trä in den under de två översta flätvarven. Dra åt och låt den gå över kanten och stick in den igen under de översta flätvarven mellan nästa stolppar. Det blir som en kastsöm runt hela korgen. Sist friserar du din korg med en sekatör om du tycker att det behövs.
– Efter tre år kan man plantera en pumpa eller liknande i den. Då har det hunnit bli riktigt fin matjord. Det bästa är att ha två kompostkorgar i gång samtidigt. En som du odlar i och en där du lägger avfallet, säger Mikael Svensson.
Hur länge korgen håller beror på vilka material du använder. Mikael avråder från snabbväxande träslag som sälg och vide, de ruttnar fort.
– Vissa korgar kan hålla upp till tio år. Du kan alltid förbättra korgen om den börjar haverera. Det är bara att fläta vidare på den om den murknar eller går upp någonstans, säger han.
– Fast det är ju förgänglighetsslöjd så den håller inte för evigt utan komposterar sig själv till sist och återgår till naturen.
Här hittar du fler gör det själv-projekt!
