Rosmålaren kallades han, fastän han var lika mycket snickare som målare. Frodiga, eleganta och spänstiga klättrar hans blomsterslingor på himmelsblå skåpsidor, fronter och krön. Det är måleriet som gjort honom känd och hans skåp så hett eftertraktade. Själva snickeriarbetet kommer nästan i skymundan hur skickligt utfört det än är.
Blickfånget
Rosmålaren i Forsa
30 maj 2012
Hej!
Din gratisprenumeration har löpt ut.
För att fortsätta läsa behöver du vara betalande prenumerant.
För att fortsätta läsa behöver du vara betalande prenumerant.
Har du redan en prenumeration på Hemslöjd?
Logga in eller skapa ditt digitala konto nedan.
Logga in
Logga in eller skapa ditt digitala konto nedan.
Eller köp en prenumeration nedan:
Köp prenumeration
Hej!
Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information
Vill du läsa hela artikeln?
Endast betalande prenumeranter kan läsa allt på Hemslöjd.se
Läs mer om hur detta fungerar här.
Läs mer om hur detta fungerar här.
Logga in, skapa konto eller köp din prenumeration nedan...
Logga in
Köp prenumeration
Det var som snickarlärling han gav sig ut på vandring från Jämtland i slutet av 1700-talet. I hans hemtrakter rådde den snirkliga rokokostilen i kyrkor och på möbler och den hade han med sig när han kom gående till Forsa i Hälsingland. Där gick det som det gör ibland. Jöns Månsson mötte kärleken och blev kvar. Och inte var det någon nackdel heller att hans blivande hustru råkade vara dotter till en storsnickare och sockenhjulmakare.
Rosmålarens skåp är inte många, men när något dyker upp på auktion säljs det för fantasisummor. Det mesta av hans efterlämnade verk finns hos privatpersoner, men man kan också se hans rosenskåp på Hälsinglands museum i Hudiksvall.
Läs mer i Maj-Britt Anderssons bok Hälsingeboken, Artes Movendi 2011.
30 maj 2012
Från
Hemslöjd 3/2012
