Jordens färger

Man kan gräva fram pigment att måla med direkt ur jorden. I linoljefärg och äggoljetempera påverkar mineralerna som jorden innehåller både glansen, hållbarheten, torktiden och inte minst färgnyansen. Fram med hink och spade, pensel och palett.

Foto Ellinor Hall
8 april 2015

Guljord från Verona

En liten hög med gult pigment

Vill du läsa hela artikeln?

Just nu får du tillgång till hela vår nya sajt helt gratis. Allt vi behöver är din e-postadress.


Jordpigment var förr ett vanligt inslag i det man kallar folkkonst, som bonadsmålerier och dekorerade möbler från landsbygden. Ett jordpigment är en naturlig sedimentavlagring som uppstår när vissa bergarter vittrar under tusentals år. I Sverige har man tidigare troligen använt både lokala egenproducerade pigment och importerade köpevarianter.

Idag importeras jordpigment i liten skala från södra Europa. Ett exempel är guljord som hämtas i kalkstensgrottor runt Verona. Pigmentet består till stor del av lermineral men också av en del gul järnoxid, titan, magnesium och kalcium. Kulören är lejongul. Den målade ytan blir transparent, sidenmatt och reflekterar mycket ljus. Guljord tål väder och vind bra tack vare att den innehåller titan som inte fräts eller rostar.

Gulbrun umbra

Brunt pigment

Umbror är ett vanligt brunt jordpigment med inslag av gult, rött eller grågrönt. Färgnyansen beror på mängden manganoxid och järnoxid som pigmentet innehåller. Umbra är vanlig i konstnärsfärger, men färgen är lite känslig, därför passar den inte utomhus eller på ytor som slits.

De finaste umbrorna sägs komma från Cypern. Där vittrar de från det stora vulkanberget Troodos och anses så bra på grund av sin höga manganhalt. Det är manganet som ger umbran sin karakteristiska dunkelhet. Namnet kommer från regionen Umbrien i Italien men betyder passande nog skugga på latin. Umbror kan hittas såväl i grottmålningar från stenåldern, som i målningar av mästare som Rembrandt och Caravaggio och på lantliga svenska 1800-talsmöbler.

Grönjord från Brentonico

En liten hög med ljusgrönt pigment

Brentonico är ett vulkanberg på östra sidan av Gardasjön i norra Italien. När berget vittrat under miljontals år, har lersediment ansamlats i olika hålor. Där hittar man grönjord. Den kan vara allt från klargrön till gråaktig. Färgen kommer oftast från mineralerna celadonit eller glaukonit.

Pigmentet är laserande, alltså transparent, och innehåller en stor mängd kalcium. I medeltida målningar har grönjord ofta använts för att grunda med, när man ville få fram bleka hudtoner. Ovanpå det gröna använde man sedan mer rosaaktiga färger. På många äldre målningar har dock det övre färglagret försvunnit så att de avbildade personerna numera ser svårt illamående och grönaktiga ut.

Spansk hematitjord

En liten hög med djuprött pigment

Hematit är en rödaktig järnoxid som ibland kallas järnglans. Själva ordet kommer från grekiskan och betyder blodsten. Hematit finns naturligt i jorden men kan också skapas genom att man bränner den gula järnoxiden götit. I framställningen av Falu rödfärg exempelvis, bränner man järnoxid från koppargruvans malmrester just på det sättet.

I Spanien däremot bryts pigmentet på flera platser direkt ur marken. Den finkorniga spanska hematitjorden har en mörk oxblodsliknande kulör och innehåller förutom hematiten också kvarts, en aning kalcium och lermineralet kaolinit. Den är väldigt täckande och passar bra till att måla trä och väggar med. I kombination med äggoljetempera ger den en blank och hård yta som kan se nästan lackad ut.

Ultramarinblått

En liten hög med klarblått pigment

Ultramarinblått är egentligen inte ett jordpigment. Förr framställdes kulören från halvädelstenen lapis lazuli. Under medeltiden fraktades den från Afghanistan till Europa över medelhavet. Färgens namn betyder just över havet. Men den långväga handeln och dyra framställningen gjorde att pigmentet kostade mer än guld. Därför började man framställa färgen på konstgjord väg i början av 1800-talet.

Idag är den syntetiska varianten så snarlik den naturliga att det är svårt att skilja dem åt. Dagens ultramarinblå framställs genom att porslinslera hettas upp med soda, svavel, kiseldioxid, kolofonium och. Kulören är intensiv, närmast själva definitionen av klarblå. Men pigmentets stora svaghet är att det inte tål syra. Det bleks snabbt av avgaser och surt regn.

Rödjord

En liten hög med laxrosa pigment

Rödjord består av lermineral tillsammans med de röda och gula järnoxiderna hematit och götit. Den bildas i grottor i Veronatrakten när den vulkaniska bergarten basalt vittrar. Basalt är den vanligaste vulkaniska bergarten på vår planet. I Sverige förekommer den i trakten av Hässleholm, där det inte bara fanns dinosaurier för 100 miljoner år sedan utan även flera aktiva basaltvulkaner.

Många röda jordpigment utvinns gula och får sin röda färg när de bränns. Men det gäller inte rödjorden från Verona. Kanske fick den sin rödaktiga terrakottafärg redan när den en gång pressades upp ur jordens inre i form av het lava. Pigmentet är finkornigt och tjocknar tillsammans med vatten till en seg välling. Med äggoljetempera blir ytan tålig med en matt glans.

Alla pigmenten kommer från Av Jord.

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy