När du får oönskat besök

Plötsligt har någon ätit hål på fintröjan. Men det finns sätt att hindra pälsänger och mal från att kalasa i garderoben. Välkommen till en värld utan genvägar.

Text Malin Vessby
Illustration Karin Rönmark
30 januari 2023

Det finns tecken att ge akt på. Kanske ser det en dag lite skräpigt ut i garderoben. Där ligger plötsligt lite hudrester från insekter, kanske exkrementer också. Eller så siktas en mal i sovrummet.

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Prenumerera! Då får du tillgång till alla våra artiklar på hemslojd.se. Väljer du pappersprenumeration ingår digital läsning!

Köp prenumeration här
Redan prenumerant?

Problem att logga in? Läs mer här.

Den oansenliga fjärilen kan vara ett bra tecken på ovälkommen närvaro. Ändå är den i sig oskyldig till nya små hål i ylletröjor och långkalsonger. Det är inte färdigutvecklade skalbaggar eller fjärilar som älskar ull, utan deras larver.
– Och larverna trivs bäst där de får vara i fred. I ylleunderstället som inte använts på ett år, i de där urvuxna plaggen som man inte kommit sig för med att sortera bort, i dunjackornas dun och i gamla pälsar till exempel. Det är där du ska leta, sammanfattar Thomas Persson Vinnersten, som är biolog på Anticimex i Uppsala och dessutom ordförande i Sveriges entomologiska förening.

Tre, fyra pälsängerarter trivs i garderoben. Den vanligaste kan komma in genom ett fönster om sommaren. Larverna överlever inte en vecka i frysen eller upphettning till 55 grader eller mer.

Mal- och pälsängerlarver gillar animalisk föda. Ull är underbart, precis som hår från husdjur. Men också en smörfläck på fintröjans mage kan locka insekter till sig.
Det som stoppas in i garderoben för att ligga ett tag ska därför helst vara rent, säger Thomas Persson Vinnersten.

Och gärna smart förvarat.
– Städa, rengör, tvätta, frys och förvara, sammanfattar han raskt och fördjupar sig lite:
– Tvätta innan du stoppar undan vinterplaggen för sommarförvaring. Och lägg dem gärna i vakuumplastpåsar eller i täta plastbackar med lock så att insekterna inte kommer åt att lägga ägg där. Gamla tiders malgarderober i garderoben kan också funka.

Är du mer ute efter att döda än att förekomma, är det värme eller kyla som funkar.
– Stoppa en angripen tröja i en frysbox med minst 18 minusgrader i en vecka eller tvätta och torktumla i 60 grader, så dör alla eventuella insekter och ägg.

Mota malen i grind

  • Håll ullplagg rena genom att då och då vädra dem utomhus eller hänga in dem i badrummet medan du duschar.
  • ­Försök undvika att ha ullplagg som blivit nedsölade i garderoben. Vissa fläckar älskas av mal- och pälsängerlarver. Glädjande nog är en fläck på ull och ylle oftast lätt att skrapa bort.
  • ­Om du behöver tvätta ylle, satsa på tvättmedel för ull eller siden alternativt schampo eller olivtvål. Krama efteråt ur vattnet i en frottéhandduk och torka plant.
  • ­Ska du inte använda vissa ullplagg på länge? Stuva gärna undan dem i vakuumpåsar av plast, tättslutande plastbackar eller bomullspåsar, tex gamla örngott.
  • ­Dammsug i garderoben, på kattvinden och i förrådet då och då. Skaka ur de plagg som du förvarar längst in.

Att just ylleplagg inte är sig lika efter varm tvätt och torktumling är i det här sammanhanget en annan femma.

Hemma hos Thomas Persson Vinnersten hänger klisterfällor i förrådet. Det är också ett tips. Fällorna utsöndrar feromoner som hanmalar tolkar som en förförisk doft av hona. Därför lockas de dit och fastnar och med ens finns färre malar kvar som kan para sig och skapa larver.

Faktum är att mängden mal har ökat i Sverige de senaste åren. En delförklaring är sannolikt ökad ekologisk medvetenhet, säger Thomas Persson Vinnersten.
– Idag är de saker som vi köper ofta inte behandlade med insektsmedel i samma utsträckning som tidigare. Dessutom har det blivit vanligare att ta hem grejer som stått någon annanstans tidigare, man köper en soffa på second hand eller beställer en tröja över nätet som kommer i paket från ett annat hem eller land till exempel.
I värsta fall kan man få oönskade insekter på köpet.

Kan vi också ha blivit sämre på att städa?

Thomas Persson Vinnersten skrattar lite.
– Inte heller jag dammsuger längts in i garderoben så ofta som jag borde, men jag vet i varje fall att jag borde. Och kunskap är ju alltid bra.

På 1950-talet såg råden från experter annorlunda ut. Framtidstron var orubblig. Efter andra världskriget skulle allt bli bättre – även i garderoben. Och eftersom tilltron till industrins framtidslösningar var stor, blev nyckeln till att slippa mal och pälsängrar bland yllet inte längre att vädra, skaka ur och städa nitiskt, utan att använda insektsgift. Hokus pokus. Problemet var löst.

Insektsmedel som var riktade mot hemmens ylleätare slog nu igenom på allvar. Malkulor började petas in bland favoritkoftorna i garderoben. Verksamt ämne var naftalan. Det visade sig med tiden vara giftigt att andas in för människor och synnerligen olämpligt att ha mot huden. Dessutom dränktes plädar, mattor och garner före försäljning in med Eulan, Mitin och DDT, insektsgifter som idag är förbjudna för vardagsanvändning på grund av skadlig inverkan på hälsa och miljö. Det är också gifter som ytterst långsamt tvättas ur ullen, vilket var ett av huvudskälen till att de en gång blev så populära. Med varaktig impregneringseffekt i ryggen kunde plädar och garner av ull marknadsföras med ord som malsäker och mothproof och leva upp till etikettens löften år efter år.

Men det som verkar för bra för att vara sant, är det också ofta. Idag avråder Kemikalieinspektionen föräldrar från att låta barn krypa runt på gamla impregnerade överkast eller att någon över huvud taget ska ha filtarna i direktkontakt mot huden en längre tid, hur ofta yllet än har tvättats genom åren. Det är en medvetenhet som ännu inte återspeglas på auktioner och retrosajter, där exempelvis gamla Mitinimpregnerade Viola Gråstenfiltar än idag är högvaluta.

Gifterna var emellertid inte först på plats som insektsmotare i garderoben. Också innan de började bubbla i laboratorierna stoppades avskräckande dofter in bland undanhängda ylleplagg för att hålla mal och pälsänger borta. Det var kvistar, blad eller blommor av växter som doftade starkt.

Anna-Karin Borg Karlson, som är professor i kemisk ekologi, låter glad över telefon.
– Att använda skvattram, renfana, malört och lavendel är en bra idé! Det skulle jag kunna tänka mig att göra själv.

Hon har visserligen inte gjort några studier på mal eller pälsänger. Däremot har hon, i arbete med att hitta fram till nya slags mygg- och fästingmedel, testat hur de insekterna reagerar på ett par av gamla tiders garderobsväxter.
– Om just mal vet man faktiskt väldigt lite i Sverige, men rent generellt tror jag att man kan säga att skvattram och andra starkdoftande växter skrämmer bort många insekter. Repellerar, som vi säger i forskningsvärlden.

Anna-Karin Borg Karlson förklarar att insekter som vill lägga sina ägg på ett visst material ofta lockas dit av doften. Då kan man förvirra dem genom att kamouflera en förförisk doft med något som luktar på ett annat sätt. De är så de träkulor av röd ceder som säljs i handeln idag är tänkta att fungera.
– Men hur effektivt det är i längden beror på hur starkt och länge det doftar. Doften av en skvattramkvist exempelvis minskar ju över tid, så det kan nog vara bra att knusa den lite efter ett tag, smula sönder den lite så att vävnaderna krossas och den fortsätter att dofta. Eller massera lavendelpåsen lite.

Hon berättar om ett experiment som hon var med och gjorde en gång. Levande fästingar placerades i mitten av en ring av parfym och sedan följde forskarna hur insekterna rörde sig.
– När de kom fram till parfymslingan vände de om, även om ett par av parfymerna faktiskt inte fick den effekten. Men jag kan tänka mig att en del av de starkt parfymdoftande äldre damer som man ibland kan träffa i tunnelbanan klarar sig bra mot mal, även om nog ingen undersökt saken, säger Anna-Karin Borg Karlson och suckar åt de skadeinsekter som hon själv har hemma. Sannolikt har de kommit in i huset i samband med mattköp, tror hon. Hennes hem är därför full av samma slags feromondoftande klisterfällor som Thomas Persson Vinnersten hängt upp, för att åtminstone fånga hanmalarna.
– Men om jag kombinerade fällorna med att lägga skvattramkvistar och lavendel under de orientaliska mattorna skulle jag ju kanske också kunna stöta bort honorna och på så sätt förhindra dem från att lägga sina ägg där, funderar hon men lägger snabbt till att det egentligen är frysförvaring eller tvätt som gäller när malen väl har etablerat sig. Det finns fryshus att hyra plats i för de allra största sakerna.
– Och så ska man vädra sin garderob minst en gång om året. Men hur många gör det idag?­

30 januari 2023

Hemslöjd åsikt

Gör det själv

Lappa och laga med Hemslöjd

Vill du få gratis nyheter och inspiration från Hemslöjd?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!