Lerpredikanten

Sen dess har tiden och passionen för materialet gjort honom till skandinavisk lerbyggarmogul. Innan han slog sig på lera försörjde han sig som hängiven möbelsnickare och han spekulerar i att intresset för lera väcktes av att den passar så bra tillsammans med trä. Materialen fulländar varandra, menar han. Således kan han inte tänka sig ett bättre hus än ett lerklinat timmerhus.

Mina kollegor från Tyskland och Frankrike tror de har kommit till paradiset när de får känna på den.

Överhuvudtaget brinner han för tunga byggnadskonstruktioner, trots att de enligt hans mening anses omoderna. Nutida byggande baseras i hög grad på lättväggsprincipen, där tunnare material klär en kärna av isolering. Men det ger inte Johannes Riesterer mycket för.
– En byggnads uppgift är att ge skydd mot väder och vind, men den ska också ge en känsla av skydd. Det lyckas moderna hus sällan med. Jag tror att det är därför så många är förtjusta i gamla hus.

De tunga material som han själv arbetar med – lera, tegel och trä – är också bra för att de är värmelagrande, ljudisolerande och i många fall brandhämmande. Framför allt har de överlägsna egenskaper när det gäller att hantera fukt. Just det lyfter han fram som en viktig gemensamma nämnare i sina material; de är hygroskopiska. Det betyder att de tar upp, buffrar och avger fukt, och jämnar ut luftens fuktighet över tid. Moderna byggmaterial saknar de egenskaperna, och då blir inomhusklimatet aldrig lika behagligt eller hälsosamt som i hus byggda med exempelvis lera, slår han fast. För han kan tala för sin sak, och verkar drivas dels av nyfikenhet, dels av viljan att sprida ett sundare byggnadsskick. Man kan tänka sig att skallar ryker ihop när två vitt skilda världar av byggnadsideologier möts. Att hävda att cement och kalkbruk är överlägsna material är idioti, menar Riesterer. Och att lera inte skulle tåla fukt är nys! Lera används ju för att täta dammar och täcka in soptippar. Att använda lera i badrummet löser snarare fuktproblem än skapar dem, hävdar Johannes Riesterer, som också putsat hus utvändigt med lerbruk, och de har stått sig bra.
– Men då måste man verkligen veta vad man gör och blanda rätt lerbruk, en fet blandning, med lite sand men mycket fibermaterial och koskit. Jag hävdar att lera är fantastiskt, och att cement har problematiska egenskaper. Inte minst som puts på ett hus.

Han ger fler exempel på lerans fördelar: Materialets förädlingsprocess gör endast anspråk på fem procent av den energi tegel eller cementbruk kräver. De materialen är mycket energiintensiva, medan leran bara ligger och väntar, klar att användas.
– Istiden i Skandinavien har försett oss med ett gigantiskt förråd med lera. Och vilken lera sen! Mina kollegor från Tyskland och Frankrike tror att de har kommit till paradiset när de får känna på den. Vi har byggt med det här materialet i tusentals år, ändå har vi långt kvar innan vi upptäckt alla lerans möjligheter, säger Johannes, full av hantverkspondus och nyfikenhet.

Aktuell med: Bygger två 20 tons bakugnar till ett bageri i Järna, leder kurser i lerbyggnadstekniker och initierar Ekocentrum Värmdö, tillsammans med tre vänner.