Lapptäcken berättar om medborgarrätt

Den är skriven av historikern, konstnären och quiltaren Carolyn Mazloomi, som på sjuttiotalet grundade Women of Color Quilters Network (idag även med män som medlemmar).
– Amerikas afroamerikaner var stolta över att se Barack Obama som president och jag ville hedra honom, säger hon.

Utöver bok, blev Obama-quiltarna också en utställning på Historic Society i Washington.
– Lapptäckena var en hyllning till de människor på vars axlar Obama står. Under slaveriet och medborgarrättsrörelsens dagar fanns massor av frihetskämpar som beredde väg för honom; doktor King, Harriet Tubman, Rosa Parks och otaliga andra. Och människor gillar inte att läsa historiska berättelser, åtminstone inte här i USA. Visualiserar man dem istället, kan folk få en skymt av sin historia, säger Carolyn Mazloomi på plats i sitt kontor i Ohio och kommer in på tillvaron för slavar i USA på 1800-talet:

– Olika slags applikation och lapptekniker, fanns även på de platser i Afrika som slavarna hämtats från.  Men där gjorde de inte lapptäcken som vi är vana att se dem här i USA, här var det plantageägarnas fruar som lärde ut hantverket. Och jag är säker på att en del av de lapptäcken som finns på museer idag och som tillskrivs plantageägarfruar egentligen är sydda av slavar, säger Carolyn Mazloomi som menar att story quilts, lapptäcken med motiv som berättar en historia, oftare sys av svarta amerikaner, än av vita.

– Den afroamerikanska befolkningen har en stark tradition av muntligt berättande och quiltar har ofta använts som ett sätt att teckna ner berättelserna. På plantagerna fick slavar inte läsa och skriva, så jag tror att quiltandet delvis gjordes av nödvändighet på den tiden. Vi är ett folk med många historier att berätta, också nutida berättelser, säger Carolyn Mazloomi och kommenterar allvarligt hur utställningen med Obamalapptäcken tagits emot.

– Många museer har inte vågat visa den och ett par institutioner har backat ur. Fientligheten mot presidenten från delar av befolkningen är så stor. Ett museum hotades till och med av Ku Klux Klan.