Kafferepet

Jag gillar att inte krångla till saker för mycket. Jag använder gärna material som finns alldeles inpå mig, här och nu. Så jag började samla på kaffefilter. Jag tyckte att det skulle passa bra till temat. Men jag visste inte vad jag skulle göra av dem. Jag tänkte på broderi och applikation, på att färga dem och sy ihop dem. Jag samlade och samlade men till slut kände jag »Nej, det här blir ju ingenting!« och så slängde jag allihop. Det var rätt många filter. Jag brygger kaffe två-tre gånger om dagen.

Ett tag senare köpte jag en bok – Natural processes in textile art av Alice Fox. Där fanns en beskrivning av hur man kan tvinna rep av gräs. När jag såg det så slog det mig direkt: Det är ju det här jag ska göra! Jag ska göra ett kafferep!

Det var inte annat att göra än att börja spara på filter igen. De får torka över natten och sen är det bara att skaka ur eventuella kafferester. På morgonen klipper jag dem i remsor, ungefär en halv centimeter breda. Och sedan tvinnar jag gårdagens rester. Jag hade tänkt att jag skulle hålla på i en månad men det blev knappt tre veckor innan jag tröttnade. Totalt 25 timmar tog det mig att göra rep av femtio filter. Varje filter räckte till ungefär 1,2 meter snöre. Jag var förvånad att det blev så mycket!

Det enda redskap man behöver är fingrarna. Och saxen för att klippa remsor med förstås. Själva tekniken är uråldrig. Att kunna tvinna ihop fibrer till rep är nog en av människans viktigaste uppfinningar. Tack var den har man kunnat fiska, snara, bära, klä sig… Jag har själv gjort rep av tygremsor på en kurs en gång så jag hade en aning om hur det går till. Det är hur lätt som helst att göra men det är väldigt svårt att förklara med ord.

Man jobbar med två ändar och håller ihop dem i ena handen. Med andra handen tvinnar jag den bakre änden några varv medsols och lägger den över den främre änden motsols. Så håller man på så. Det är väldigt meditativt. Själva arbetsuppgiften är ju så enkel. Det är bara att sitta där och snurra och vika fram, snurra och vika fram. Man behöver inte tänka på vad man gör.

Jag har ungefär 60 meter kafferep. Filtren är oblekta i sig men kaffesumpen har färgat dem så repet skiftar vackert i olika nyanser. Det är väldigt starkt. Det går inte att dra isär. Pappret är ju gjort för att tåla vätska och tyngd. Folk undrar om jag inte ska väva eller sticka någonting av det, men det tar ju sån tid att göra repet så det är inte riktigt möjligt att göra något större. Jag tycker också att nystanet är vackert som det är – mjukt och smidigt och lite ojämnt där jag har skarvat. Jag gillar den där oregelbundenheten. Och repet doftar fortfarande behagligt av kaffe.«­