Alla skapande människor känner igen det. Plötsligt upphör den vanliga tiden att gälla. Du stiger in i en annan verklighet, där allt utom den uppgift du har för händerna slutar att existera. Du blir ett med det du gör. Mat och sömn kan vänta. Du känner dig avspänd, kapabel och lätt – som om en rikedom av möjligheter finns inom räckhåll. I det här sällsamma tillståndet är det svårt att förstå att det någonsin kunnat vara på ett annat sätt. Allt verkar ju så självklart här. Du är dig själv, till fullo.
Finna flyt
Plötsligt och oväntat infinner sig den magiska skaparbubblan. Låt oss prata om flow!
Hej!
Vill du läsa hela artikeln?
Köp prenumeration här
Begreppet flow myntades 1975 av den ungersk-amerikanske psykologiprofessorn Mihaly Csikszentmihalyi. Men fenomenet finns beskrivet långt tidigare. På gammal grekiska är betydelsen av ordet extas att stå bredvid någonting. Jag tolkar det som att frikopplas från jaget och att uppgå i upplevelsen. I ett populärt TED-talk beskriver Mihaly Csikszentmihalyi extasen som en känsla av att knappt existera själv. Paradoxalt nog är just det en nyckel till lycka, menade han – som hade forskat sjuttio år på vad som gör livet värt att leva, innan han gick bort i fjol.
Lyckan i livet är att glömma sig själv, med andra ord.
I alla fall är det ett av många möjliga svar.
För den som handarbetar kan det här underbara tillståndet vara något av en oväntad belöning. Njutningen i att få försvinna in i nystanet, i broderiets mönster, i upplevelsen av träet… in i varsevarandet som den nyss bortgångne föreläsaren och före detta buddistmunken Björn Natthiko Lindeblad kallade det.
Möjligen använder jag ordet flow lite slapphänt nu?
För det är viktigt att skilja mellan flow och andra positiva upplevelser. Det menar neuro- och kognitionsforskaren Fredrik Ullén på Karolinska Institutet i Solna, som utöver att vara den främsta forskaren på flow i Sverige även är konsertpianist.
»Typiskt för flow är en hög koncentration som inte känns ansträngande att upprätthålla. Typiskt är också en känsla av kontroll, låg självmedvetenhet och ett positivt känsloläge. Flow är belönande och njutningsfullt«, svarar han i ett mejl och sätter dessutom ord på när upplevelsen brukar infinna sig.
»Flow uppträder när man aktivt utför en lagom krävande uppgift. Utmaningen får varken vara för lätt eller för svår i förhållande till ens egen förmåga.«
Personligen har jag alltid sett det där tillståndet – som jag länge trodde var privat – som något som inte går att styra. Det kommer när det kommer. Men efter lite research förstår jag att det finns sätt att medvetet närma sig flow. Apatin är den värsta fienden. Att ligga och bli matad med tv-serier eller sociala medier, eller att ständigt hacka upp sitt liv, är ungefär så långt från en god flowförutsättning som du kan komma. Oro är heller inget vidare utgångsläge. Däremot är upphetsning, engagemang och koncentration uppskattade grannar till flow.
Också Fredrik Ullén understryker att det är bra att försöka förhindra oönskade avbrott om man eftersträvar flow. Dessutom gäller det att hitta en lagom utmanande uppgift, som man tycker om att utföra.
»Balansen mellan svårighetsgrad och förmåga är central.« Han kommer in på sina egna flowerfarenheter vid pianot:
»Jag tycker också att det underlättar om jag medvetet lägger koncentrationen på upplevelsen av den musik jag spelar – på hörsel, känslor och stämningar, snarare än på situationen eller utförandet.«
Kanske kan just flow vara en av anledningarna till att så många säger sig må bra av att slöjda och hantverka, tänker jag. Och Fredrik Ullén håller med:
»Det tror jag verkligen. I våra studier har vi jämfört en och samma uppgift, till exempel just att spela piano, utförd i ett tillstånd av högt eller lågt flow. Då ser vi intressanta mönster. Å ena sidan är pulsen högre vid flow. Å andra sidan ser vi att andningen är djup och relativt lugn. De muskler i ansiktet som vi ler med aktiveras, däremot rynkar vi inte pannan, vilket är typiskt under mental ansträngning. Alltså verkar flow vara ett tillstånd av avspänd koncentration även fysiologiskt.«
Flow får oss att må bra även utanför skaparbubblan.
Själv är jag författare till yrket. Jag tänker på hur jag brukar känna när jag skriver, i de där sällsynta stunderna när sysslan drivs av inspiration. Alltid avslappnad och lugn,
i motsats till de mer vanliga perioderna av rått slit.
Men flow får oss att må bra även utanför skaparbubblan. Det har Fredrik Ullén sett i sin forskning.
»Vi har analyserat stora grupper av tvillingar, där det visat sig att den tvilling som upplever mer flow rapporterar ett högre psykiskt välbefinnande än den andre, och det gäller även enäggstvillingar som ju har samma genetiska förutsättningar. Just nu håller vi faktiskt på med studier av flow och hälsa, och de preliminära resultaten ser mycket spännande ut.«
Till och med för en notorisk drömmare kan det vara lätt att dras med av omvärldens krav på att synas, vara tillgänglig och stycka upp livet i små, snabbt avklarade beståndsdelar.
Mihaly Csikszentmihalyis hade sin egen lösning på det. Varje år drog han sig undan världen i tre månader tillsammans med sin fru. De åkte till en stuga i bergen utan radio, tv eller internet för att själva bestämma vad de ville fokusera på och ge sig chans att bli kreativa. Det är en spännande tanke. Många av oss vet det:
Inget går att jämföra med friheten att fly in i sin egen fantasi, in i sitt eget skapande.
Det är på tiden att vi gör det med gott samvete.