Feststämning

Jag är en av fyra bahianas. Vi är ett slags urmödrar och beskyddare av de yngre dansarna. Våra klänningar ska vara extra vackra och pampiga. Jag har tillverkat en krinolin som håller ut kjolen och som rör sig när jag dansar. Den består av kraftig ståltråd och bomullsband. Innan jag kom på hur jag skulle göra klädde jag in hela ståltrådsformen i ett tyg, det var fruktansvärt jobbigt.

Men det är viktigt att det inte ser för simpelt ut. Toppen är visserligen enkel, i ett rött paljettyg, men kjolen består av tre lager. Och det ska vara mycket glitter! Underklänningen har jag sytt av ett vitt paljettyg. Ovanpå den har jag fäst två lager vita tyllvolanger. Det svåraste var att sy fast volangerna i samma höjd runt om, det är ju så mycket tyg. Men överkanten syns inte eftersom den täcks av röd paljettprydd spets. Den påminner faktiskt lite om dukarna som min mormor virkade när jag bodde i Chile som liten.

För att klänningen ska komma till sin rätt snurrar jag hela tiden när jag dansar. Nybörjarna blir yra men inte jag. Jag har dansat i karnevalen i över 30 år. Åskådarna applåderar och det känns som att jag äger hela Göteborg.«

2020 kom Hammarkullekarnevalen med i den svenska förteckningen över levande traditioner och immateriella kulturarv. Karnevalen har hållits fyrtiofem gånger sedan 1974.