Färgen från mejerihyllan

Mjölkfärgens yta är matt och sträv. Man kan efterbehandla den genom att polera upp den med bakplåtspapper som skrynklats ihop till en boll. Färgen blir då slät och får en äggskalsliknande glans. Det går också bra att täcka färgen med ett tunt lager linolja, då djupnar färgtonerna – men vita detaljer riskerar att försvinna.

Måla hellre många tunna lager än ett enda tjockt, och späd färgen med vatten om du vill ha den tunnare.

Du behöver:

• Släckt kalk (köp i trädgårdsaffärer)

• Lätt-kesella (utan tillsatser)

• Färgpigment

• Ansiktsmask

• Glasburkar

• Sked att röra med

• Mortel

• Gummispatel

• Penslar – eventuellt fjädrar

Innan du börjar
Släckt kalk är irriterande för slemhinnorna och dåligt att andas in. Därför blandar jag först  kalken med lite vatten i en burk, så att den får en pasta-liknande konsistens och blir mer lätthanterlig. Använd munskydd vid blandningen!

Undersök om ditt pigment kan blandas med kalk innan du blandar i det. Vissa pigment bryts ner om de blandas med basiska ämnen.

Det är ofta lättare att få en jämn och slät färg om pigmentet får ligga i blöt över natten innan det ska användas.

Blanda färgen

Blanda 1 del kalk med 5 delar kvarg i en glasburk – och rör om. Jag tog 40 gr kvarg och 8 gr kalkpasta. Efter någon minut bildas en tapetklisterliknande textur och limmet är klart!

Mortla pigmentet med lite vatten för att få det riktigt finfördelat. Häll sen i lite av limmet i morteln och blanda om försiktigt med en gummispatel. (Använd inte mortelstöten, för då blir färgen gräddlik i konsistensen och svår att måla med.) Jag tog ett kryddmått pigment till två matskedar lim.

Färgen sägs hålla i upp till en vecka i kylskåp.

Marmoreringsmåla

Förr i tiden var det vanligt att måla billiga material så att de ser exklusiva ut. Inte minst i Hälsingland utvecklades under 17- och 1800-talet en tradition där man målande väggar och möbler i fantasifulla imitationer, även om det ofta är svårt att se om det är marmor, moln eller ädelträ som är förlaga. Det inspirerade mig att måla »marmor« på björkträ.

Så gjorde jag:

Jag grundade med två lager mjölkfärg med titanvitt i. Sen blandade jag en tunn blå färg med ultramarin, indigo och lite ockragult som pigment och strök på så att hela ytan täcktes av färg som rann diagonalt längs med träet. När det slutade droppa ställde jag plattan på tork.

När färgen rinner bildas det naturliga högdagrar och skuggor, och det är väldigt hjälpsamt för en marmor-målare! Att göra slumpartade mönster är nämligen väldigt svårt för oss människor, och här får vi en bra grund att utgå ifrån.

När ytan var torr tog jag en smal pensel och målade tunna vita streck som ömsom följde de ljusa partier som bildats av färgen, ömsom lämnade deras bana och fick vandra iväg på egen hand.

När de vita linjerna torkat blandade jag en mörkblå färg och doppade en fjäder i den. Det är nämligen svårt att måla jämnt med fjädrar; ett perfekt redskapsval om man vill ha ostyriga streck! Jag lät de mörka stråken följa bottenfärgens skuggor.

Till sist strök jag ett lager av ofärgat lim över hela marmoreringens yta, för säkerhet skull, Ifall den utspädda bottenfärgen skulle ha lite för låg limstryka i sig själv.

Ps. Vill du läsa mer om mjölkfärgens historia? Gå till nätet och ladda hem Arja Källboms rapport »Mjölk och kaseinfärger«.