Hej Jonas Söderholm! Du har disputerat på verktygsbibliotek. kan du berätta vad det är för något?
– Det är ställen där man kan låna verktyg. När jag skrev min avhandling studerade jag främst amerikanska sådana, men de finns även i Sverige och blir fler och fler. Ibland är de knutna till folkbibliotek, ibland till andra inte vinstdrivande verksamheter, som stadsdelsförvaltningar eller en kulturförening. Gemensamt är att det finns något slags lånekort och lånevillkor. Man får låna en viss tid och betala en förseningsavgift om verktygen kommer för sent tillbaka. Idag finns också ställen där man på olika vis kan prenumerera på eller hyra verktyg, men det är ju knappast ett lån om pengar är inblandade.
En deckare och en yxa, tack!
Kanske behöver vi framöver inte köpa våra symaskiner och skiftnycklar. De kan istället gå att låna på bibblan. Vi ringde forskaren Jonas Söderholm, som disputerat på verktygsbibliotek.
Hej!
Vill du läsa hela artikeln?
Köp prenumeration här
Vad säger bibliotekslagen om sågar och symaskiner?
– Det finns i varje fall inget som hindrar verktygsutlåning. Ett av folkbibliotekens uppdrag är ju att bidra till det demokratiska samhällets utveckling. Det kan verktygsbibliotek sägas göra. Exempelvis är de med och fördelar resurser mer jämlikt genom att ge alla samma tillgång till verktyg, oavsett förutsättningar. Och utöver att vara en utlåningstjänst har bibliotek också ett kunskapsuppdrag. De ska främja bildning. Och att kunskap förmedlas via verktygsbibliotek blev tydligt för mig när jag till min avhandling intervjuade folk som lånade verktyg i USA. Vid lånetillfällena fick de prata med experter, fick lära sig hur verktygen bäst skulle användas, fick tips om vilket som var lämpligt att välja till ett specifikt sammanhang, och så vidare. Men det beror ju lite på vad man lägger in i bildningsbegreppet. Lagen är öppen för tolkning.
Vad handlar det om för verktyg?
– Oftast enkla handverktyg som är bra för snickeri, reparationer eller kanske enklare rörmokeri. Men en och annan motorsåg också.
Inga symaskiner eller virknålar?
– Jo, det också. Här i Borås lånar stadens verktygsbibliotek ut symaskiner.
Motorsåg låter farligt. Vem har ansvaret om olyckan är framme?
– I USA skriver användarna under avtal som friskriver verktygsbiblioteken från ansvar ifall låntagaren skulle skada sig eller dö vid användning av verktygen, där har de ju sina stämningar. Men den personal som jag pratade med på verktygsbiblioteken där brukade också pejla läget lite innan de valde att låna ut vissa verktyg.
Från ett hållbarhetsperspektiv är det ju bättre om hundra personer använder en borrmaskin än om en enda köper en avancerat tillverkad borr och använder den vartannat år.
Vad händer om någon borrar i betong med träborren eller sabbar pressarfoten på symaskinen?
– De flesta verktygsbibliotek som jag tittat på lägger ner en hel del tid på underhåll och reparationer, och tar ut en avgift om verktyg lämnas tillbaka skadade. Personalen är oftast erfarna yrkespersoner som kan sina verktyg, som snickare. Vanlig bibliotekspersonal har ju en helt annan slags utbildning, som mer går ut på övergripande kunskap om litteratur, media och stora samlingar. Här rör det sig snarare om specifik kunskap. En vanlig bibliotekarie kan inte heller ha åsikter om vad läsaren lånar, det skulle vara ett grovt etiskt övergrepp. På de verktygsbibliotek som jag besökt är det annorlunda, där tycker personalen ofta till.
Är du en verktygsbiblioteksförespråkare?
– Ja. Från ett hållbarhetsperspektiv är det ju bättre om hundra personer använder en borrmaskin än om en enda köper en avancerat tillverkad borr och använder den vartannat år. Verktygsbiblioteken rymmer ju också en underliggande uppmaning till människor att själva göra grejer och lära sig att reparera och underhålla de saker som de redan har. Det är ju också bra.
– En mer överraskande upptäckt som jag gjorde när jag till min avhandling intervjuade låntagare vid amerikanska verktygsbibliotek, var att verksamheterna på sina håll också hade hjälpt folk att komma igång med egna företag. Låntagare hade använt verktygen till att utföra jobb som de fick betalt för – och i slutänden tjänat pengar på arbetet och kunnat köpa egna verktyg.
Så lånande motverkar alltså inte konsumtion?
– Nja, det behöver inte vara så. Det kan också vara en inkörsport till att handla. Jämför med de vanliga folkbiblioteken, de bidrar till att göra människor till läsare och därmed i förlängningen också till bokkonsumenter. Så har det i varje fall fungerat för mig. Och om man får testa ett verktyg först är det kanske mer sannolikt att man köper det, än om man aldrig får chans att prova det. Dessutom leder utökad verktygsanvändning till annan konsumtion – av material, brädor, tyg, målarfärg.
Ordet bibliotek syftar ju på böcker. Borde det heta något annat – verktygotek?
– Fördelen med bibliotek är att konceptet är etablerat och systemet beprövat. Alla förstår hur det funkar. Dessutom är förtroendet för bibliotek generellt sett högt.
Är du själv en verktygsfantast?
– Nej, jag är en typisk hyreslägenhetsmänniska, även om jag numera är mer nyfiken. Fast jag kan fler verktygsnamn på engelska än på svenska…
Hur tror du att framtiden ser ut för verktygsbibliotek i Sverige?
– De kommer att bli fler och fler. Frågan är bara i vilken form de kommer att dyka upp och vem som kommer att driva dem. Men framtiden för delningsekonomier och andra cirkulära modeller är ljus, det är jag helt övertygad om!