Dystra tider för Kabuls matthandlare

Afghanska mattor är kända för sin kvalitet och pryder många golv världen över. Men det goda ryktet till trots har branschen hamnat i kris, eftersom köparna sviker på grund av det skakiga säkerhetsläget.

Text Sofia Eriksson
Foto Måns Welander
4 april 2012

Förmiddagshettan får luften att skälva och Haji Hemat Khans mattaffär ligger öde. Den enda som rör sig i rummet är fläkten i hörnet som surrande kämpar sig ytterligare ett varv runt. Hemat Khan berättar att han inte sålt en enda matta på flera veckor. Bra veckor säljer han annars två om dagen.
– Affärerna går sämre än någonsin, säger den 62-årige matthandlaren som drivit sin verksamhet i Afghanistans huvudstad i omkring 40 år.

Hej!

Din gratisprenumeration har löpt ut.
För att fortsätta läsa behöver du vara betalande prenumerant.
Har du redan en prenumeration på Hemslöjd?
Logga in eller skapa ditt digitala konto nedan.
Logga in
Eller köp en prenumeration nedan:
Köp prenumeration

Hej!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration!
Gå till Mina sidor för att få mer information

Vill du läsa hela artikeln?

Endast betalande prenumeranter kan läsa allt på Hemslöjd.se
Läs mer om hur detta fungerar här.
Logga in, skapa konto eller köp din prenumeration nedan...
Logga in



Köp prenumeration

För två personer tar det ungefär ett halvår att färdigställa en afghansk matta.

Det hundratal butiker som utgör Kabuls främsta mattmarknad, Hajeeb Zarab, är fyllda av brokiga färgglada mattor på både längden och tvären och de vingliga staplarna som pressats in från golv till tak vittnar om att marknaden för afghanska mattor inte längre är vad den en gång varit.
– Förr fanns det kanske 20 mattor i en affär, men nu är de överfulla. Det finns definitivt fler mattor än vad det finns köpare, säger Hemat Khan.

En klassisk afghansk matta går ofta i röda toner och pryds inte sällan av det åttkantiga elefantfotsmönstret. Över åren har designen dock utvecklats och nya tekniker vuxit fram. Enligt Haji Hemat Khan föredrar dagens kunder ljusare och lättare mattor än tidigare. Väldigt få utländska kunder kommer förbi hans affär, eftersom många har stora restriktioner vad gäller att röra sig i staden.

Instabiliteten och osäkerheten som präglar Afghanistan efter decennier av krig och konflikt har också drabbat mattförsäljarna. Den en gång så blomstrande exporten har reducerats kraftigt, investerare och affärsmän vågar inte längre komma till landet och mycket av handeln kring afghanska mattor har flyttats till Pakistan.
– De sätter på etiketter och skriver att det är pakistanska mattor, även om de kommer från Afghanistan. Det är inte bra för vårt rykte, våra mattor är finast i världen och vi vill inte att Pakistan ska ta det ifrån oss.

Mattorna i Haji Hemat Khans affär tillverkas i Kunduz- och Mazar-e-Sharif-provinserna i norra Afghanistan och transporteras sedan till Kabul för att tvättas och säljas i den lilla butiken. Mattorna används sedan på många olika sätt – som bönemattor, för att sova på eller bara som prydnad i hemmet.

»Jag tycker inte om att knyta mattor, men jag måste.«
Nasrin har jobbat sedan hon var nio år. Men hon är inte ensam. Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Enligt Afghan Independent Human Rights Commission (AIHCR) jobbar omkring 40 procent av de afghanska barnen med någon form av lönearbete.

För två personer som jobbar tio timmar om dagen tar det ungefär ett halvår att färdigställa en afghansk matta i standardstorleken tre gånger två meter och som innehåller omkring 50 000 knutar per kvadratmeter. Priset varierar mellan 200 och 2 200 dollar beroende på storlek och kvalitet.

På en dammig innergård i Abdulfazi-området i västra Kabul sitter elvaåriga Nasrin i skuggan under ett stentak. Händerna rör sig snabbt och vant över väven när hon jobbar med att fästa trådarna i den rödmönstrade mattan hon arbetar med.

Nasrin har jobbat som mattknytare i två år. Hon går i tredje klass, favoritämnet är hemspråket dari och i framtiden drömmer hon om att arbeta som lärare. Men trots att det är skoldag i dag är Nasrin inte där – hon måste jobba tio timmar om dagen för att tjäna pengar.
– Jag tycker inte om att knyta mattor, men jag måste, säger hon.

Hennes pappa är död, mamman för längesedan omgift och Nasrin bor numera tillsammans med sin mormor och med sin syster. Arbetar gör hon på framsidan av sitt hus, material och mönster till mattorna levereras hem från en fabrik i närheten.
– I början var jag glad över att jag hade fått ett jobb, det var viktigt för mig så att jag kunde försörja mig. Men med tiden förstod jag att det var ett väldigt hårt och tråkigt arbete, säger hon tyst och tittar ner i marken.

När Nasrin inte knyter mattor eller går i skolan sköter hon hushållsarbetet, städar och lagar mat. Tillsammans med sin syster och två mostrar turas hon om att knyta den röda mattan som väntas bli klar om en vecka. Då kommer den att skickas till Pakistan för att tvättas och säljas. Den fyra kvadratmeter stora mattan i arabisk ull kostar 500 dollar att tillverka och säljs för 530 dollar – ett fyndpris för den som uppskattar ett genuint och traditionellt hantverk (och som inte bekymrar sig om den etiska problematiken kring barnarbete).

En äkta afghansk matta blir bara bättre och vackrare med åren, och därför köper många helst gamla mattor. Sköts mattan på rätt sätt kan den hålla i över 100 år.

Men afghanska mattor är inte för alla. Tillbaka hos Haji Hemat Khan på marknaden skyndar en kvinna i ljusblå burka förbi hans skyltfönster. I farten stryker hon handen över en matta med en mörkrosa Afghanistankarta på, men tycks inte ha tid att stanna för att beundra den närmare. Afghanerna är oerhört stolta över sina mattor och hur många som finns hemma på golvet kan ses som ett kvitto på hur framgångsrik du är.
– Alla har inte råd, utan det är mest höginkomsttagare som köper. Det finns ett visst mått av prestige i att äga en äkta afghansk matta. Det är ett tecken på att livet går bra, säger Hemat Khan.

Mattorna kan vara mycket värdefulla. Under 1980-talet sålde många afghanska familjer sina äldre mattor, i synnerhet till utländska köpare, vilket har gjort att det numera råderbrist på äldre kvalitetsmattor kvar i landet.

Men en riktig mattkonnässör söker inte genom butikerna i jakten på de nyaste mattorna vävda enligt den senaste designen – en äkta afghansk matta blir bara bättre och vackrare med åren, och därför köper många helst gamla mattor. Sköts mattan på rätt sätt kan den hålla i över 100 år och de går ofta i arv från far till son.
– Afghanska mattor har bäst kvalitet i världen, vi är nummer ett, säger Hemat Khan.

Det vanligaste materialet är fårull i både lugg och varp, men i vissa mattor används också get- och hästhår. Nuförtiden har dock torkan gjort att antalet boskapsdjur minskat vilket innebär att ullen från Afghanistan inte längre räcker till, utan måste importeras från andra länder. Ull som importeras från Pakistan och Iran är billigare än den från Afghanistan, medan ull från Belgien anses vara av bättre kvalitet.

Mattknyteriet är en tradition som ofta förs vidare inom familjen, vanligast är att kvinnorna knyter mattorna och att männen säljer dem. I Haji Hemat Khans butik jobbar hans två söner och en extra butiksassistent.

Hemat Khan hoppas att affärerna ska vända och gå bättre – om inte tvingas han avsluta en lång och stolt familjetradition och istället ägna sig åt någon verksamhet som passar bättre för den som måste leva sitt liv i skuggan av krig och konflikt.
– Jag hoppas det blir bättre. Men vi behöver fred och säkerhet. Utan fred så blir det inga affärer, säger Haji Hemat Khan och stryker sig över skägget.

Fåraherdar vallar hjordar i bergen i Panjshirdalen.

Sofia Eriksson är journalist. Hon har bland annat jobbat för TT och Sveriges Radio och drömmer om att likt Ture Sventon färdas genom livet på en flygande matta.
Måns Welander är frilansfotograf. Han är intresserad av säkerhetspolitik och internationella relationer.

4 april 2012

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Lappa och laga med Hemslöjd

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy