Bye bye bomull

Till det kommer exploatering av billig arbetskraft. I bomullsexporterande diktaturer som Uzbekistan och Turkmenistan fortsätter man att utnyttja skolbarn, trots internationella protester mot barnslaveri.

Idag fungerar den billiga råvaran som ett smörjmedel för mode- och
textilindustrin. Billig bomull är en av masskonsumtionens förutsättningar.

Vilka är bomullens goda sidor?
Bomullens genombrott kom med industrialismen. Den slitstarka och smidiga fibern var suverän att spinna i fabrikerna. Inte lika trasslig och krånglig som lin. Och än idag kan »det vita guldet« under goda år ge tredje världens odlare en chans att ta sig ur absolut fattigdom. Det gäller framför allt bomull som är »fairtrade«-producerad. Men inte minst dumpning av priser minskar odlarnas chanser att lyckas.

Vem tjänar på att bomullsproduktionen ser ut som den gör?
Det är förstås textil- och modeindustrin, och de som kontrollerar den. Inklusive ett gäng centralasiatiska diktatorer. Till vinnarna hör också de stora bioteknikföretagen som säljer licenser för odling av genmodifierad bomull. Andelen GMO-bomull har ökat väldigt snabbt. Förra året nåddes en global marknadsandel på 81 procent.

Vad är Peak cotton?
»Peak cotton« är tidpunkten då bomullskonsumtionen når sin topp, för att därefter tvingas vända nedåt, när världens åkermark istället behövs för livsmedelsproduktion. Men tillgången på odlingsbar mark är inte det enda som avgör när »Peak cotton« infaller. Läget för världens livsmedelsförsörjning och priset på bomull spelar också roll.

Idag fungerar den billiga råvaran som ett smörjmedel för mode-och textilindustrin. Billig bomull är en av masskonsumtionens förutsättningar. Om priset på råbomull plötsligt skulle stiga, skulle industrin tvingas att intensifiera sitt sökande efter alternativ råvara och troligen också hitta sådan. Om dessa alternativa, förhoppningsvis mer hållbara fibrer, på allvar skulle etablera sig, skulle efterfrågan på den dyrare bomullen säkerligen snabbt minska och därmed också odlingen.

Vad känner du till för bra alternativ till bomull?
Det talas mycket om cellulosabaserade tyger som viskos och tencell. Åtminstone i moderna fabriker ska det finnas miljövinster med viskosframställning. I mindre skala tror jag på bambu. Och varför inte lin igen – odlingen är ju lämpad för svenskt klimat och verkligen hållbar. Hampa är ett annat alternativ. Och så ull förstås, från betande naturvårdande får.

Vi får inte glömma bort ekologisk bomull heller. Den är faktiskt okej även om den också behöver vatten.

Kommer vi att använda bomullskläder i framtiden, tror du?
Människan har gjort kläder av bomull i mer än 5 000 år. Och bomullen har en plats även i framtiden. Problemet är inte bomullen i sig, utan dagens produktion som är anpassad till vårt frossande i billigt mode. Vår konsumistiska livsstil leder till utnyttjande av människor längs bomullsindustrins hela kedja.

Vi måste vara beredda att betala mer för kläderna och kommer inte längre att kunna köpa t-tröjor av skräpbomull för 49:50. Men vem skulle egentligen sakna det?