Bra i alla väder

Vad använder du helst för kniv?
Helträkniven är min favoritmodell. Det är en bra brukskniv. Robust. Slidan är av trä hela vägen upp till skaftet. Andra sameknivar, som halvhornsknivar, brukar antingen ha trä eller horn nere vid bladet och så är det en skinn- eller läderholk uppe vid skaftet. Men lädret lever med väderleken. Ibland sitter kniven hårt och ibland lite lösare. En helträkniv däremot, sitter bra i alla väder. Den är populär bland renskötare, jägare och friluftsfolk. Den är lite allround. Jag använder den ofta när jag är ute i skogen och täljer, rensar fisk eller skär torrkött.

Hur tillverkar du helträknivarna?
Jag gör dem i björk. Helst en björk som vuxit så den har en likadan böj som själva slidan ska ha. När träfibrerna följer formen blir den väldigt stark. Det kan vara svårt att hitta rätt. Den ska ju vara böjd framifrån sett men samtidigt helt rak sedd från sidan. Och så måste man kolla så att den är rätkluven också. Att träfibrerna inte vrider sig inne i trädet. Jag tar loss en träflisa med knivspetsen för att kolla.

Varifrån kommer inspirationen till den här kniven?
Det är en nordsamisk modell från början och jag har sydsamiskt påbrå. Men det är många sameslöjdare som gör den där modellen eftersom den är så bra och praktisk. Den har spridit sig över hela Sápmi. Traditionellt har man gjort den här typen av kniv
med alla möjliga sorters blad. Allt från små kalvmärkarknivar till stora huggarknivar med blad uppåt 20 centimeter.

Vad är det för blad i dina knivar?
Jag brukar köpa blad av en väldigt duktig smed, Kent Andersson, som gör kolstålsblad. Ibland har jag gjort egna rostfria blad också, som jag slipar och härdar. En del samlare av sameslöjd vill gärna att man gör knivbladet själv. Men till bruksknivar brukar jag köpa bladen. Det är nog mycket för att jag tycker att själva smidet är den tråkigaste delen av jobbet. Roligast är att vara ute och leta slöjdvirke. Jag bor i Mörsil, i Åre kommun, och har väl en två mil med bilen till fjällets fot. Jag tycker om att vara i skog och mark. Jag brukar vara ute och leta renhorn på försommaren innan det blir grönt. Man laddar batterierna lite efter vintern.

Vad använder du annars för material i din slöjd?
Till halvhornsknivar har jag ofta nöthud och kalvskinn som jag garvar med sälg- och björkbark och till träknivarna har jag tunnare renskinn. Sen letar jag lite masurbjörk och sälgmasur. Almasur kan vara fint det också. Men oftast är det väl vrilar och krokväxta björkar till knivslidorna som jag söker. Och fällhorn av både älg och ren.

Hur tänker du kring dekoren på dina knivar?
Jag vill att det ska synas att det jag gör kommer från sydsamiskt område, så jag använder traditionella mönster i gravyren. Det känns viktigt. Sen kan man ju ändra formgivningen lite och kombinera dem efter eget huvud. Det är bara fantasin som sätter stopp. Sydsamiska gravyrmönster är ofta väldigt geometriska. Mycket raka streck, flätor och trianglar. Just inga floristiska mönster, som i nordsamisk gravyr. För mig skulle det kännas fel att använda nordsamiska mönster eftersom jag inte har något påbrå därifrån. Samtidigt är jag inte alldeles konservativ. Den här träkniven är ett exempel på det. ­