Blogg / ahardslojdlife

Pizza :) ! (eller ”hur jag uppfann pannkaksspadar i trä)

3 maj 2016
Pizza :) ! (eller ”hur jag uppfann pannkaksspadar i trä)

På valborg bjöd vi hem tolv pers på – !pizza! 🙂 För att det är så roligt att baka pizza! Det blev mao storbak. Den sista glasskartongen med hemodlade krossade tomater gick åt och såsen puttrade i timmar. Jag vet att den inte behöver det. Å andra sidan; varför inte? Det luktar gott. Jag tycker emellertid att det är lite meckigt att kavla ut degen, och att flytta den från bakbordet till plåten. Nu kavlade jag ut sex degar och trixade upp dem på heta plåtar via bakplåtspapper. Och jag fann att min galettespade var en utmärkt hjälpreda. För några år sedan öppnade Järvsö Creperie, och Malin som startade det ville steka crepes med traditionella träspadar. Det var en utmaning som jag inte trodde jag skulle fixa, men med några årtiondens täljning i händerna så gick det vägen, och var faktiskt ganska lätt. Crepespadarna på Järvsö creperie blev dock med tiden i rostfritt stål istället. Men när en kund en jul köpte åtta skedar av mig med orden ”vi steker i och för sig mest pannkaka” så lovade jag (med crepespadarna i åtanke) att jag skulle ordna en pannkaksspade. Så föddes den vanliga stekspaden/pannkaksspaden som jag gör. Sedan designade jag också en spade till köks-kiten som jag gjorde i samarbete med världsarvscentret på Stenegård i Järvsö. Charlotta Netsman fick då höra att ”stekspadar går inte att göra i trä” men vi gjorde det i alla fall. Jag har också hört lyriska kommentarer ifrån folk som letat ”överallt” efter stekspadar i trä. När jag gjorde köks-kitet till Världsarvscentret var det emellertid pannkaksspadarna som gav mig mest utmaning. Trots att en del delar i kitet redan var uppfunna så tog det ett år innan jag kunde börja tälja dem och kände att de var som jag ville. Pannkaksspaden hade då fått en assymetrisk form som gjorde att den inte kändes tråkig. Vissa delar i kitet är enkla och basic. Andra delar vill jag inte ha så. De måste kännas levande. Och kitet består nu av en mix av ren funktion och ren tälj- och formglädje.

Och så uppfann jag pannkaksspadar i trä…

 

pizza-1 pizza-2 pizza-3 pizza-4 pizza-5 pizza-6 pizza-7 pizza-8 pizza-9 pizza-10 pizza-11 pizza-12

Blogg / ahardslojdlife

Hantverksfestival fågelsjö

24 juli 2024
Hantverksfestival fågelsjö

Torsdag fredag och lördag var det hantverksfestival i Fågelsjö, på Fågelsjö gammelgård. Det var några år sedan jag var i Fågelsjö och hade kurs; närmare bestämt slutet på nittiotalet. Nu hade jag en täljkurs i två dagar, sedan var det hantverksdag. Det var speciellt att återse de fantastiska kurslokalerna och välbekanta miljöerna och åter uppleva den moderna slöjdhistoriens vingslag. I Wille Sundqvists bok Tälja med kniv och yxa finns beskrivet en legendarisk kurs i trågtillverkning i Fågelsjö 1989. I den gamla ladan där alla kurser hålls så står de gamla trågkubbarna som gjordes till kursen med Wille kvar. Och i yxstället på väggen hänger yxorna och tjäcklorna.

Många trevliga möten blev det under dagarna. Framförallt med de andra kursledarna, kursdeltagarna och hantverkarna på hantverksdagen, men även lite mer överraskande möten med kollegor bland besökarna.

Blogg / ahardslojdlife

snart kurs igen!

7 juni 2024
snart kurs igen!

I slutet på juli har jag kurs i tråghuggning på Sätergläntan. Anmäl dig!

https://www.saterglantan.se/produkt/hugga-trag-2024/

Blogg / ahardslojdlife

på fri hand

8 april 2024
på fri hand

På Ljusdalsbygdens museum i Ljusdal hugger jag i utställningen På Fri Hand, som är finansierad med projektmedel från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Det är en utställning med fokus på att ta tillvara material från grunden. Bara detta – att se materialet trä som en möjlighet redan där det står på rot, eller för den delen ligger fällt på plats – är något som snabbt försvinner i ett konsumtionsmönster där vi har blivit vana vid att se allt processat. En man som besökte min verkstad för en tid sedan frågade vart jag fick tag på material och vad jag använde. Eftersom min verkstad är omgiven av uppvuxen tät skog som inte blivit gallrad eller rörd på många år så kändes frågan lite märklig. Han förtydligade sig med att fråga vart han kunde köpa material till sitt slöjdande.

Men jag har tidigare fått samma sorts fråga kring min slöjd; en gång när jag satt och täljde skedar i min öppna verkstad på Stenegård i Järvsö frågade en kvinna vad man skulle använda mina skedar till. Hennes fråga gav mig en känsla av att vi bara förväntar oss att finna bruksföremål i stora varuhus, där det står tydligt ”kök” på en stor skylt som visar oss vägen till hyllmetrar med massproducerade varor. Det är för många människor bara det man förknippar med köp. Att köpa en sked av någon som precis har tagit en bit färskt trä och processat framför dina ögon är en mycket ovan situation för många människor. Så ovan att vi inte förstår vad som händer. ”Vad är det du har gjort?” Vi är mer bekväma med och präglade på mellanhänder, grossistled, återförsäljare, och kanske mest av allt reklam. Faktiskt, tror jag. Och det är ingen värdering i det.

Så mannen som ville hitta slöjdvirke såg nog framför sig hur jag åkte till någon byggvaruhandel och rullade in med släpet till avdelningen för ”prima färskt slöjdvirke”.

För några veckor sedan höll jag en föreläsning om min slöjd för ett nätverk för skog och skogsprodukter i Gästrikland. Jag skulle prata om min slöjd utifrån vad skogen har för betydelse för min slöjd. Och när jag tänkte efter så insåg jag att jag har tagit skogen helt för given. Den är så nära, själva förutsättningen för det jag gör. Men det är nog det som gör slöjden unik, och det är det vi vill visa i utställningen På Fri Hand. Den unika produktionsformen, dess möjligheter och potential även inom inredning och bygge. Ett hantverksmässigt kunnande och tänkande är en förutsättning om vi vill öka förädlingsgraden på vår skog

Hemslöjd åsikt

Gör det själv

För dig som älskar att sticka