Blogg / Handarbetaren

Omdefiniera staden och dela den

5 december 2013
Omdefiniera staden och dela den

I den här bloggen delar jag med mig av mina hantverkskunskaper. Jag gör det för att jag vill sprida information om det jag kan och om det jag vill uttrycka. Inget annat. Bara en känsla av att vara del i ett naturligt samspel.

I söndags sände filosofiska rummet ett avsnitt som handlade om delande. Lyssna på det här. Mycket av den här inställningen kan, som de säger, ledas tillbaka till sjuttiotalet och till den kooperativa tanken. Och så säger de att kanske är konsumtionen bara en parantes i mänskligheten. Det är så spännande. Identitet kan vi ju visa på andra sätt. Till exempel genom att dela det vi är bra på, det vi tycker om att göra, det vi är.

Förr var hemmet känslomässigt full av minnen i form av fysiska ting. Idag ligger minnen ofta i form av information på en hårddisk och vi behöver inte så mycket grejer. Grejer ger inte lycka, tvärtom kan de bli en belastning och vara motsatsen till frihet. Bostaden måste omdefinieras, ja, hela staden måste omdefinieras. Staden vi ser idag är en sinnebild. Bilden av staden; kyrka, torg, café, butik, stadsrum, gaturum med mera, följer inte längre dess funktion. Människor är dock alltid i behov av att mötas. Men vi har ingen anledning att mötas i matbutiken längre. I framtiden kanske vi istället möts där vi delar?

Delandet går hand i hand med en miljömedvetenhet. Kooperativ och gröna vågen tänker jag på. Att vilja bo ekologiskt, nära naturen. Men också det resurssnåla (ekonomiskt/ekologiskt) i att dela till exempel bostad, bil, kök och så vidare. Jag har förut skrivit om den neongröna vågen. Att den gröna vågen idag funkar så bra på grund av att många sköter sitt jobb genom datorn. Man handlar varor genom datorn och läser nyheter genom datorn. Det finns inte länge ett tvång att bo i staden på grund av jobb eller utbildning. Det går att nås genom datorn.

Men fortfarande är ett socialt delande är viktigt. Det kan också hända i datorn. Många fler globala möten har skett tack vare internet. Men fysiska möten är också nödvändiga. De platserna där alla människor kan mötas. De offentliga rummen. Så vad händer när våra delade platser, det vill säga det offentliga rummet, säljs ut? Den privatägda gallerian skapar motsats effekt mot vad ett statligt bibliotek gör, och låg tillväxt i förlängningen om man nu vill prata ekonomi. Privat ägande ger inte frihet. De offentliga rummen gynnar alla. Vi måste dela staden med varandra. I alla skalor dessutom. Sverige behöver invandring till exempel.

Kom att tänka på en podd jag lyssnade på där två ekonomer gav ett tips på bästa sättet att spara. Lev inte ensam. Ett helt torrt spartips från två ekonomer. Ganska fint i naturen ändå. Vi behöver varandra.

5 december 2013
Blogg / Handarbetaren

Från gräs till garn

9 november 2020
Från gräs till garn

9 november 2020
Blogg / Handarbetaren

Från blomma till tråd

3 november 2020
Från blomma till tråd

Det blev ett garn av de där blommorna, eller ja, av blommornas stjälkar, tillslut. Här står en bråka jämte en täljhäst. De är som olika typer av fibermaskiner. I en arbetar man med mjuka fibrer och i den andra arbetar med hårda.

3 november 2020
Blogg / Handarbetaren

Tvåhundra år senare

17 oktober 2020
Tvåhundra år senare

Och fortfarande duglig. Den här skärbrädan fick följa med hem från fäboden. 1819 står det på baksidan och den är fortfarande fin tycker jag. Inte så speciell, men bra.

17 oktober 2020

Vill du läsa fler artiklar om slöjd?

Prenumerera så får du tillgång till hela vår sajt.
Prenumerera

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Lappa och laga med Hemslöjd

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy