Blogg / A Hard Slojd Life

Odlingskollektivet Antes

1 augusti 2016

Jag vet inte hur man ska börja detta blogginlägg. Jag skulle vilja börja för tio tusen år sedan när vi, människan, uppfann äganderätten. Men det kanske är väl ambitiöst. Men vi kan väl ha det i åtanke i alla fall. Nu när vi är mitt uppe i (eller i slutet av?) ”den stora accelerationen”.

Jag känner redan att jag har virrat till det. Eller tagit på mig att försöka beskriva en alldeles för komplicerad tankevurpa. Jag har något att säga men jag vet inte hur.

Det slår mig ibland hur enkelt det som ger en hopp kan vara. När jag höll på och åkte snowboard så kunde jag sitta uppe på Åreskutan och veta att en sån här upplevelse får jag kanske bara en gång per år. Ändå är det den korta stunden som kommer att hålla mig vid liv. Och något liknande känner jag med att jobba med trä, tälja skedar och kåsor med de enklaste handverktyg. Även fast det delvis är mitt arbete nu för tiden och jag gör det väldigt mycket så finns det fortfarande tillfällen när jag känner att ”jag måste få tälja lite”, bara sitta där och forma en träbit, för att känna att det finns meningsfullhet i mitt liv.

Mitt stora hopp är odlingskollektiv och upplysning. Jag vet att man kan bli upplyst och leva utan rädsla. Och utan rädsla kan man finna gemenskap, för vår största rädsla är för varandra, andra människor. Och i gemenskap med andra kan vi hålla våra hjärnor friska och våra demoner borta. För just nu är det mest våra demoner som styr världen och det är inte bra. Inte bra alls.

antes1aug-11antes1aug-10antes1aug-9antes1aug-8antes1aug-1 antes1aug-2 antes1aug-3 antes1aug-4 antes1aug-5 antes1aug-6 antes1aug-7

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy