I sommras var det mycket stenjobb på verkstadsbygget. Jag lade in grundstenar och justerade en grundsten lite innan jag började med bjälklaget.

Här är en film som visar hur jag justerar grundstenen.

Mitt uppdrag som byggnadsvårdare tar slut 2023. Nu är jag tillbaks i min egen verkstad. Det känns kul att kunna ta på sig förfrågningar igen och faktiskt göra dem i rimlig tid. Två skedar täljda medans grävskopor har bullrat med stenar utanför. Vattenledningar ska ner i marken och vatten in i verkstan. Snart.

I fredags levererade jag ett nattvards-set till Ljusnans pastorat. Setet består av en kåsa av alrot, ett skuret fat av björk, målat med linoljefärg, samt en tillhörande påse av renskinn. Jag hade en idé att setet inte skulle vara sakralt överdådigt utan enkelt anspråkslöst. Det blev nästan anonymt i sin tidlöshet, men beställaren var med på min linje som tur var.

Sedan kom jag att tänka på detta med dekorering. Faktiskt så kände jag under processen att det här med att dekorera hängde lite som ett ok över mig ”något måste det väl vara, kanske ett kors?”… Men processen hann på något sätt aldrig landa. Och så är det ofta i mitt slöjdande, inte bara i detta projekt där det inte skulle vara någon utsvävande dekor. Så kanske är min odekorerade slöjd ett tecken i tiden. Jag hinner liksom aldrig dekorera min slöjd. Jag måste rusa vidare till nästa projekt.

Påsen var det som tog den mesta tiden i det här arbetet. Om jag hade förenklat den så hade jag kanske haft tid att dekorera fatet och kåsan, men nu valde jag att sy påsen för hand med sadelmakarsöm. Det går kanske att göra referenser till dagens produktion utifrån den insikten också? Vad vet jag.

Nytt avsnitt av byggandet av ahardslojdlife HQ. Det gamla golvet som jag tog upp har tvättats och jag lägger tillbaka det på det nya golvbjälklaget. Golvet läggs i samma ordning men i en annan riktning så det måste passas in lite. Delar av golvet måste också tillverkas not och fjäder till. Slow TV time med andra ord.