Blogg / Handarbetaren

När arkitekturen blir en vara

20 oktober 2015

”Du skulle kunna sälja dina stickade tröjor” säger någon. Jag tänker (som vanligt, alla tänker vi idag som ekonomer (är koppen dyr)) svara att tiden det tar inte skulle motivera arbetet. Men säger istället att ett av mina barn behöver en tröja så jag stickar en tröja. ”Varför sticka när det går att köpa?” frågar någon annan. Varför? För att jag kan.

Jag hörde just Nina Björk tala om ”varan” i ”Konsumtion, frustration och kapitalismen i ditt vardagsrum”. Vad skiljer en vara från ett föremål? Jo, en vara är resultatet av ett arbete, skapad i syfte att generera vinst. Hon tar ett snickrat bord som exempel. Om snickaren tillverkar ett bord och ställer i sitt kök (eller någon annan som behöver det förstås) då är bordet ett bord. Bordets syfte är behovet av ett bord. Fabriksägaren, däremot, behöver inte ett bord. Fabriksägaren behöver en vinst. Bordet som ”vara” fyller sitt existensberättigande av att det köps på en marknad. Först då uppnås syftet med bordet. Ett sådant bord, som inte är skapat ur ett behov utan ur en marknad, lotsar oss in i en abstrakt kapitalism som ger föreställningar som inte från början var givna. I en värld som brinner skulle vi kunna välja annorlunda. Eftersom, den ekonomiska logiken får mänskliga och moraliska följder. Eftersom ”världen brinner” och marknaden ger oss skitdrömmar, för att läsa mer av Nina Björk.

Inredning ska inte bestå av varor. Och då tänker jag på Ellen Key. Redan 1907 skrev hon om hemmets betydelse och att skönhet ska vara demokratisk och till för alla. Skönhet kan förändra oss och ge oss bättre liv. För jag håller inte med om att det bara är skit att drömma om köksbord. Och särskilt när världen brinner. Det är då man ska duka fint. Det måste vara motsatsen till kriget.

Förvirringen sker när det hävdas att inredning handlar om varor. Ideologi är ”vad någon makthavare får oss att känna”. Marknaden vill förstås få oss att känna att vi vill köpa varor. Allt arbete som inte genererar vinst räknas som en förlust då. Vi erkänner inga andra värden än det som genererar pengar. Allt degenereras till yta när det bara handlar om att köpa saker. ”Behoven blir begär”. Inredningsarkitektur, däremot, har ett viktigt syfte. Den tillgodoser behov. Den får oss att vilja samlas till exempel. Ett bord som är dukat på ett sådant sätt att flera vill äta tillsammans. Var bordet kommer ifrån, eller vem som ritat det, är i sig inte viktigt. Men det är en funktion att det är ett inbjudande ställe att äta vid (och det måste inte vara ett bord. Vi måste ifrågasätta det som marknaden säger). Skönheten är en funktion lika legitim som någon.

Och så när arkitekturen blivit en vara har vi glömt våra allra mest grundläggande behov. Vad blir det av en bostad som i första hand inte är tänkt som ett hem åt någon? Vad blir det av en byggnad som i första hand ska generera vinst?

En ekonomi som inte utgår ifrån våra behov. Det är av den anledningen som bostäder vilka byggs för att säljas på en marknad aldrig kommer att lösa en bostadsbrist. Det är av samma anledning de stora matvarukedjorna inte kommer att mätta hunger. Och det är av den anledningen jag stickar en tröja.

 

 

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy