Slöjden bör egentligen ha en ganska bra ställning i svenskt kulturliv. I alla fall om man räknar de relativt rejäla resurser som ges till Nämnden för Hemslöjdsfrågor och landets ca 50 hemslöjdskonsulenter för att stärka slöjden i landet. Vi vet inte exakt men det rör sig om många miljoner kronor. Gott så långt, kan man tycka.

Men då en av deras viktiga uppgifter är att stärka slöjdnäringen, alltså slöjdare som vill vara professionella genom tillverkning eller kurser – det är då något tycks fel.

I stort sett allt statligt och regionalt stöd går till hemslöjdskonsulenter och NFH, nästan inget spiller över på de slöjdare som vill vara professionella.

Tyvärr verkar NFH och konsulenterna inte ha förmågan att förbättra slöjdarnas villkor trots tydliga direktiv från Nuteks läsvärda utredning från 2008 Hemslöjden som Näringsgren infonr 059-2008)?

Nutek kommer fram till att det är mycket som talar för att marknaden för hemslöjdsprodukter kommer att öka. Men klargör också att det är mycket att ta tag i !

Som att stärka slöjden genom arbets- och utvecklingsstipendier direkt till utövarna, internbaserad branschguide, satsa på export, göra hemslöjdsbutikerna mer offensiva, för att nämna några förslag. Men inte mycket händer och slöjdarnas åsikter tycks bara intressanta när det vankas näringsundersökning.

Det är framförallt de professionella slöjdarna som sprider slöjden till allmänheten genom kurser, böcker och tillverkning men för att vi ska kunna finnas kvar och bli fler behöver vi också en del av kakan från regioner och stat.

Det kan vara sådant som stipendier eller bidrag för att utveckla sin verksamhet. Som att produktutveckla i sina verkstäder och ateljeér eller att komma från dem för att hämta inspiration, utbyte, kunskap eller åka på mässor.

Visserligen är det i teorin möjligt att söka de årliga projekten hos NFH men i praktiken tycks nästan alla bidrag gå till ideella hemslöjds- föreningar, museum eller konsulenter.

Vi tror det är dags att sluta hoppas att något ska hända från NFH eller konsulenterna. Att slöjdarna gör sina röster hörda i en egen organisation. En organisation liknande dem som utövare i andra kultursektorer har.

Inom slöjden är det NFH och hemslöjdskonsulentkåren som anses vara slöjdarnas branschorganisation. Och det är till NFH som regeringen vänder sig för remissvar i sådant som gäller slöjdarna. Exempelvis om vi är för eller emot kravet på kassaregister vid marknadsförsäljning. Det känns ju inte helt rätt.

Ännu en anledning till en egen slöjdorganisation är att vi bör vara en röst när det är dags för nya stora projekt som Liljevalchsutställningar.

Hur mycket personal- och ekonomiska resurser tog inte ”Hemslöjden 100 år” i anspråk?
Och var det värt det? Vad hade slöjdarna för delaktighet förutom att leverera produkter för att göra utställningen och jubileet möjligt?  Och vad fick vi för det?

Bara utvärderingen kostade 700 000 kr. Det var ”svensk slöjd AB” (ägt av SHR) som fick medel av tillväxtverket.

Man mätte antal besökare, aktiviteter och mediauppmärksamhet och kommer fram till att målgruppen till stor del består av äldre människor som själva är utövare.

Och att det såldes slöjd på Liljevalchs för ca 388 000 kronor fördelat på 500 slöjdare.

Alltså; 776 kr/ slöjdare.
Men utvärderingen slår ändå fast att ”utställningen… kan vara en näringsgren för den som vill slöjda för avsalu…”

Vi tror att våra produkter och kurser har en marknad. Hållbart, närproducerat, ”do it yourself” är värden som nog får många andra branscher att avundas. Vi tror dock inte att vägen dit är att satsa allt krut på tillfälliga utställningar.

Vi behöver nya och fler permanenta försäljningsarenor, hjälp med marknadsföring, produktutveckling, delta på mässor med mera.

Och en del av resurserna från tillväxtverk och andra.

Vi sökte nyligen bidrag för att ta initiativ till en branschorganisation från NFH;s årliga projektansökning. I januari fick vi avslag utan motivering.

Då vi tycker det visar att NFH är mer intresserade av helt andra saker gör det oss än mer övertygande att det behövs någon form av organisation för näringsslöjdare.

Anders Lindberg

Niklas Karlsson