Att göra jord

Men vad som är bra jord beror på vilken jord du redan har i backen, hur det ser ut runtomkring och vad du har tänkt att odla. Vilken geologi och jordart dominerar, hur ser klimatförhållandena ut, blåser det mycket, regnar det mycket? Du använder komposten till att arbeta fram ny mull som kompletterar villkoren på platsen.

Ta sandig jord till exempel. Den innehåller mycket luft och är lätt att bearbeta. Men den har också svårt att hålla kvar näring. Växterna löper risk att torka. Om man då tillför organiskt material, blir den bättre på att absorbera vatten.

Men undvik att köpa torv, som säljs som jordförbättringsmedel i varenda närbutik landet runt. Det är en ändlig resurs. Torv förbättrar visserligen strukturen i jord, men eftersom den är så näringsfattig och har lågt pH-värde gör den också jorden surare, om man inte i efterhand tillför en massa andra ämnen, som kalk eller lera. Jag vill helst slippa tillföra material i efterhand.

Egen jord kan man göra från grunden och utan att det kostar det minsta – utöver arbetet i sig. Det handlar egentligen om att ta vara på sitt avfall, att kompostera och förädla restmaterial.

Kompostområdet är själva det varma hjärtat i en trädgård, där man tar fram det högoktaniga substrat som ska ge nya grönsaker.

Vad är viktigt att tänka på för den som vill kompostera?
Komposten får varken bli för blöt, så att den ruttnar, eller för torr. Då avstannar förmultningsprocesserna. Man måste ta hand om den under resans gång. Att den mår bra ser man antingen på att den avger värme eller på att den sakta sjunker ihop. Man kan ha en käpp nedstucken i komposten, som man drar upp och undersöker då och då. Den ska kännas varm och fuktig. Inte kall och torr.

Undvik också att lägga animaliska rester i komposten. De drar bara till sig djur som man inte vill ha där. Men äggskal funkar. Själv försöker jag med det mesta. Men vad du stoppar ner i komposten påverkar också den mull du skapar. En grundregel är att färskt avfall ger näringsrik jord. Är man ute efter näringsrik mull, kan man också tillföra stallgödsel i komposten.

Vill man hellre ha näringsfattig jord, ska man satsa på växtdelar som tappat sin klorofyll, som hopkrattade löv och småkvistar. Eller låta komposten ligga. Ju längre en kompost ligger, desto kvävefattigare blir den. Får den ligga alltför länge har tillslut allt arbete varit bortkastat. Det är kvävet som styr grönsakernas tillväxt, men olika växter behöver olika mycket. Vill man ha stora vitkålshuvuden och stora potatisar, behöver de ordentligt med kväve, ordentligt med näring. Morötter å andra sidan behöver mindre. Men generellt sett är en hög andel kompostjord – en hög mullhalt – i jorden bra.

Ska man ha en kall- eller varmkompost?
Det valet handlar mest om hur snabbt man vill att nedbrytningen ska gå och hur kväverik mull man är ute efter. I en varmkompost går förmultningen betydligt snabbare. Om värmen är tillräckligt hög dör också rotogräs och fröer.

En kompost kan anläggas när som helst under växtsäsongen, men passar extra bra att göra vid vår- och höststädning. På utbildningen i Mariestad samlar vi på oss trädgårdsavfall under hela odlingssäsongen, sorterar det och gör slutligen en lång »limpa« av det, direkt på backen. Att vara trädgårdsmästare handlar i stor utsträckning just om att flytta material från en plats till en annan. Limpan brukar bli runt en och en halv meter bred, lika hög och så lång som vi har material till. Där varvar vi trädgårdsavfall, stallgödsel och löv. Sen täcker vi limpan med ett tunt lager jord och utan på det ett tjockt lager halm. Då fungerar jordlagret som hud och halmen som hår, den ser till att komposten inte kyls ner. Förra året fick vi upp innehållet till 55 grader.

När har avfallet blivit jord?
Förmultningsprocessen tar generellt sett 12 till 24 månader i en kompost, från avfall till färdig mull. Men det beror på vilken typ av material man stoppar i. Färska, näringsrika växtdelar behöver oftast minst tid.

Använd sen kompostjorden på våren när det är dags att så och plantera eller ge den till vegeterande växter, de som redan finns och växer.

Den färdiga mullen då. Ska den jobbas ner i jorden eller inte?
Jag är upplärd att göra det. Men ju längre jag jobbar, desto mer går jag över till att inte mylla ner utan bara lägga kompostjorden på ytan. Jag vill låta jorden vara så mycket som möjligt. Den klarar sig!

Fotnot. Pierre Nestlog har varit trädgårdsmästare i 25 år, är idag universitetslektor på Göteborgs universitet på programmet »Trädgårdens och landskaps-vårdens hantverk« i Mariestad.