Amica Sundström: Framtidens tråd

Om jag säger framtidens tråd, vad säger du då? Malin Vessby ställde frågan till Amica Sundström på Konstfack och Jan Carlsson på Textilhögskolan i Borås.

Text Malin Vessby
Illustration Ida Björs
23 mars 2016

Då säger jag återbrukat och återvunnet material. Jag tror att det utbudet kommer att öka snabbt framöver. I synnerhet i storskalig produktion, som i kläder och inredningstextilier.

Vill du läsa hela artikeln?

Just nu får du tillgång till hela vår nya sajt helt gratis. Allt vi behöver är din e-postadress.


Det pågår mycket forskning inom det här området, inte minst i Sverige, även om de inte kommit hela vägen än. Möjligen kan den återvunna bomullens korta fibrer behöva kombineras med längre fibrer för att enklare gå att spinna. Kanske rent av med spindeltråd, ett av de starkaste material som finns i naturen.

Bomullen får ofta ta mycket skit. Men att det går utför med den är inte bomullens fel, utan människans girighet i kombination med intensiv konstbevattning och besprutning. Bomullen i sig är fantastisk. Men framöver behöver vi använda respektive material där det gör bäst nytta. Bomull är exempelvis bra i lakan. Den klarar mekanisk nötning fint och är smutsfrånstötande. En t-shirt i bomull för 70 kronor däremot, är en dålig idé.

Framöver skulle saker med kortare livslängd, som den där t-shirten, kunna göras av återvunnet material. Helt nya fibrer borde användas till det som ska hålla länge. Rätt material till rätt sak, helt enkelt. Sådan kunskap behöver vi återerövra på ett vidare plan. Förr i tiden var fiberkunskaper allmängods. Inte minst konsumenter behöver kunna mer om material för att ha chans att avgöra vad som är bra eller inte. Ett alternativ vore att märka fin kvalitet på något vis. Vi kan inte förlita oss på designen i sig, eftersom tillverkarnas villkor ofta styrs av ekonomiska förtecken. Vad man däremot kan vara säker på är att bra kvalitet aldrig är billig. Däremot är inte allt som är dyrt av bra kvalitet.

Idag är det ofta både billigare och för många mer lockande att köpa en ny tröja, än att laga den gamla. I en sådan värld är utbyggd återvinning ett första steg. Men dessutom behöver konsumtionen minska – och lagandet öka. Fast jag tror inte på att reglera köpande. Man måste istället få folk att ändra inställning på något vis.

Dessutom tror jag fortfarande på materialet lyocell. Det har funnits sedan 1990-talet, men frågan är varför det inte slagit igenom. Efterfrågan har antagligen inte varit stor nog – och fabrikerna inte tillräckligt progressiva. Lyocell är en regenatfiber som görs av cellulosa från energiskog. De flesta av kemikalierna i produktionen går att återvinna och tyget i sig är nedbrytbart. Dessutom har det bra egenskaper. Är starkt, tvättåligt och påminner om bomull.

Framtidens tråd är nog också skräddad redan på fiberstadiet. Ta en vindjacka till exempel. Idag kanske den får en ytbeläggning för att hålla tätt. I framtiden har sannolikt själva tråden den egenskapen redan från början.

Ytbeläggningar är ofta mer flyktiga, än funktioner som integrerats med garnet. I ett skräddat garn behöver man vara mindre orolig för att tyget ska släppa ifrån sig kemikalier under plaggets användning. Däremot måste de ändå tas om hand när plagget slutligen slängs. Också därför tror jag på ett bättre utvecklat återbrukssystem för textilier överlag. Vi måste ta hand om våra kemikalier.

Men ser man till småskalig tygtillverkning, inom hantverk, konsthantverk och slöjd, kommer rena naturmaterial som ull och lin fortsätta att vara stora. I de sammanhangen är specifika kvaliteter och uttryck avgörande. Dessutom handlar det om bra miljöval.

Amica Sundström adjunkt i textil konstruktion och textila material på Konstfack.

23 mars 2016

Gör det själv

Hemslöjd åsikt

Följ @hemslojd på Instagram

Låt oss inspirera dig!

Få Hemslöjds digitala nyhetsbrev gratis i din mailbox.
Jag godkänner att Hemslöjd sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Här kan du läsa vår integritetspolicy